Redan i höstas lämnade Fredrik Tamsen sitt jobb som rättsläkare i Uppsala i protest mot hanteringen av regeringsuppdraget med de medicinska åldersbedömningarna i asylärenden. Och nu har alltså också Anna Ybo, även hon rättsläkare i Uppsala, stängt dörren till Rättsmedicinalverket bakom sig för sista gången.

– Det är klart att ett tungt skäl är hur myndigheten har hanterat åldersbedömningarna. Det blev en samvetsstress att veta att min arbetsplats sysslar med verksamhet som jag inte kan stå för. Till slut kände jag att jag inte fixar det här längre, säger Anna Ybo som jobbade sin sista dag förra veckan till Läkartidningen.

– Det handlar ju om människors liv. Ska de få stanna och börja ett nytt liv här, eller ska de skickas tillbaka till sitt land? Det är otroligt livsavgörande saker man har i sin hand, fortsätter hon.

I november riktade bland andra Anna Ybo skarp kritik mot hanteringen av åldersbedömningarna och hävdade att de metoder som används saknar vetenskaplig grund, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Nyligen meddelade ledningen för Rättsmedicinalverket att de kritiserade åldersbedömningarna fortsätter och att en kvalitetsgranskning visat att det inte finns något systemfel i den mest ifrågasatta metoden MR-knä.

Anna Ybo är dock fortsatt kritisk, eftersom hon anser att kvalitetsgranskningen inte gav några svar på den kritik som bland andra hon själv fört fram.

Det är med blandade känslor som hon nu går vidare till en tjänst som patolog på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Jag ser mycket fram emot att börja där. Det känns jätteskönt att slippa samvetsstressen. Men det är klart att det också är en sorg för jag tycker själv att rättsläkaryrket passade mig väldigt bra, säger hon och fortsätter:

– Men ibland bara är det som det är. Jag känner att jag trots allt kan gå med flaggan i topp eftersom jag tillsammans med några kollegor ändå försökt argumentera för varför vi inte ska hantera det på det här sättet.

Allra mest vänder sig kanske Anna Ybo emot att rättsläkare ska skriva under de bedömningar som röntgenläkare och tandläkare gjort.

– Som rättsläkare har vi inte kompetens för att göra de här bedömningarna. Det ingår inte i vår utbildning att bedöma röntgenbilder, och i synnerhet inte att göra mognadsbedömningar som det handlar om här.

Dagens upplägg undergräver dessutom förtroendet för rättsläkare, anser hon.

– Våra utlåtanden kan väga tungt i rättsliga sammanhang. Om man då lånar ut sitt namn till något som man egentligen inte kan ­ ­– vad gör man då med trovärdigheten? Och med yrket? I Uppsala har vi rättsläkare sagt nej till att skriva under de här intygen, men det känns inte bra att veta att andra rättsläkare gör det utan att ha kompetens för det.