I förra veckan berättade sjukvårdsminister Annika Strandhäll (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att regeringen skulle tillsätta en utredning om NKS. På torsdagen presenterades riktlinjerna.
Utredaren ska »lägga fakta på bordet« om de avtal kring NKS som slutits enligt OPS-modellen, offentlig–privat samverkan. Uppdraget att reda ut turerna gäller både avtal inom landstinget och mellan landsting och privata företag.
– Det som skett och sker på Nya Karolinska skapar otrygghet. Utredaren får uppdraget att inte bara se över själva bygget, utan också innehållet, säger Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.
Utredaren ska till exempel:
- Kartlägga hur väl besluten, upphandlingarna, investeringarna och organisationsförändringarna har följt kontrollmekanismerna.
- Identifiera risker för att offentliga medel inte används effektivt och ändamålsenligt.
- Lämna förslag på att motverka eventuella brister
Att regeringen granskar ett landstings angelägenhet på det här sättet är ytterst ovanligt. Vissa juridiska experter menar att granskningen rör sig i en gråzon när det gäller hur mycket en regering får lägga sig i.
Regeringen påpekar att ungefär 20 procent av ett landstings intäkter kommer från staten. Och av landstingens totala utgifter utgör hälso- och sjukvård 90 procent. Därför anser regeringen att det är befogat med en utredning för att se till att skattemedlen, däribland de statliga, inte används fel.
– De offentliga medel som vi avsätter till sjukvården ska gå till en bättre vård för patienter och bättre förutsättningar för personalen. Inte till skyhöga konsultnotor, säger Magdalena Andersson.
Men även modellen med värdebaserad vård ska undersökas. Sedan tidigare har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, fått uppdraget att göra en kunskapssammanställning om konceptet. Det kompletteras nu av forskningsstiftelsen Leading health care som ansökt om medel att göra en organisationsteoretisk genomlysning av vårdmodellen.
På regeringen.se kan du läsa mer om utredarens direktiv.
