Socialstyrelsen bedömer att det råder en generell och stor brist på grund- och specialistutbildade sjuksköterskor, barnmorskor och olika specialistläkare. Erfarenhet värderas högt och efterfrågas av många arbetsgivare.
– I planeringen av kompetensförsörjningen är det viktigt att inte bara räkna antalet anställda utan även att ta hänsyn till deras kompetens och erfarenhet, hur mycket de arbetar och hur teamen på arbetsplatsen är sammansatta, säger Katarina Sandberg, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Antalet läkare har ökat med nära 38 procent under 2000-talet. Trots det uppger 15 av 18 landsting att det råder brist på flera typer av specialistläkare. Fortsatt stor brist rapporteras på specialister i allmänmedicin och psykiatri.
När det gäller psykiatrer var skillnaden mellan antalet specialister per 100 000 invånare i olika sjukvårdsregioner mest markant. Det relativa antalet var störst i Stockholm och lägst i norra och sydöstra sjukvårdsregionerna.
Antalet läkarlegitimationer år 2015 (siffran inkluderar antalet legitimationer som utfärdats totalt till och med 2015, i gruppen finns alltså även personer som inte är sysselsatta eller som gått i pension) var 67 838. Av dem arbetade 45 575, varav 41 848 var verksamma inom hälso- och sjukvård. 33 035 läkare arbetade inom offentlig sektor och 8 813 inom privat sektor.
Av läkarna som arbetade i sjukvården var 52 procent män och de största åldersgrupperna totalt sett var mellan 30 och 44 år. Bland specialistläkarna var medelåldern strax under 50 år för kvinnor och strax över 50 år för män. Den största åldersgruppen för specialistläkare var 40–49-åringar.
Det relativa antalet läkare med specialistkompetens minskade med tre procent mellan 2009 och 2016, samtidigt som gruppen läkare utan specialistkompetens ökade med 22 procent.
De 18 landsting som svarade på Socialstyrelsens enkät förra året uppgav att det då totalt fanns nästan 8 000 ST-läkare – varav flest relativt sett fanns i Västerbotten, Östergötland och Uppsala. Enskilda basspecialiteter var den största gruppen – totalt 2 700 ST-läkare. Därefter kom kirurgiska specialiteter och invärtesmedicinska specialiteter.
Sysselsättningsnivån varierar mellan olika läkargrupper. År 2015 arbetade AT-läkarna mest. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för specialistläkare var 87 procent och 96 procent för dem utan specialistkompetens.
Nivån av examinerade har varit jämn eller något ökande de senaste tio läsåren för läkare, och Socialstyrelsen konstaterar att intresset för att utbilda sig till läkare fortsatt är stort. Många läkare hör till de yngre åldersgrupperna och många har utbildat sig utomlands – även om den gruppen nu minskar. 2016 utfärdades en majoritet av läkarlegitimationerna till läkare med utländsk utbildning.
80 procent av arbetsgivarna beskriver en brist på yrkeserfarna läkare, enligt Socialstyrelsen. Men dagens läkarbrist bedöms stabiliseras på längre sikt – ungefär år 2035 – eftersom utbildningsplatserna ska utökas och Sverige har ett nettoöverskott av invandrade läkare.
Trots att antalet sysselsatta har ökat inom nästan alla de yrkeskategorier som Socialstyrelsen analyserat har efterfrågan ökat ännu mer. Ett växande vårdbehov på grund av en äldre befolkning och fler multisjuka tros vara en förklaring.
Barnmorskorna har blivit 15 procent fler mellan 2000 och 2015, men tillväxten har avstannat under de senaste åren och bristen inom yrkesgruppen kommer sannolikt förvärras inom fem till tio år. Sjuksköterskorna har också ökat med 13 procent under perioden, samtidigt som antalet specialistsjuksköterskor minskat med 15 procent. Majoriteten av landstingen uppger att de behöver fler sjuksköterskor och barnmorskor.
Socialstyrelsen har i uppgift att varje år redovisa tillgång och efterfrågan inom legitimerade vårdyrken. Resultatet presenteras i det nationella planeringsstödet. Syftet är att det ska fungera som ett stöd i planeringen av hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.
På myndigheten pågår just nu ett arbete med att förbättra stödet. Det görs tillsammans med bland andra Sveriges Kommuner och landsting, landets lärosäten, andra myndigheter och professionsorganisationer. I år har fler grupper inkluderats i analysen, bland annat ST-läkare. Planen är att inkludera ännu fler framöver.
Bedömningen av tillgång och efterfrågan baseras på enkäter till landstingen och regionerna samt analyser och rapporter från Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån. Hela Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2018, »Bedömning av tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård« går att ta del av här.
Läs också:
Personalbrist ger fler vårdskador
Regeringen vill utreda om personalbrist leder till vårdskador
