Läkartidningen har bett samtliga åtta riksdagspartier att lista vilka hälso- och sjukvårdspolitiska frågor som kommer att bli viktigast i årets valrörelse.
Svaren är djupt samstämmiga: partierna vill korta vårdköerna, öka tillgängligheten och bygga ut primärvården. Flera talar om en förstärkning av den nära vården, exempelvis genom satsningar
på avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), som ett led i att avlasta akutmottagningar och stärka kontinuiteten.
Fyra partier av åtta svarar klart och tydligt »ja« på frågan om man bör införa listning på läkare i primärvården. Fyra vill även se en skärpning av patientlagen avseende fast läkarkontakt och tre vill ha ett tak för hur många patienter som kan lista sig på en enskild läkare.
När Läkartidningen visar en sammanfattning av enkätsvaren för Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren och Distriktsläkarföreningens ordförande Marina Tuutma blir reaktionerna försiktigt optimistiska.
– Spontant tycker jag att det är mycket positivt i svaren, att partierna anser att utbyggd primärvård, tillgänglighet och personalbrist är bland de viktigaste frågorna, säger Marina Tuutma.
En fråga som hon pekar ut som extra viktig är den om listning och listningstak, inte minst för att locka unga läkare att bli specialister i allmänmedicin.
– Ett oavgränsat uppdrag är den viktigaste orsaken till att det inte är attraktivt för läkare att jobba i primärvården, säger Marina Tuutma och fortsätter:
– Det som inte nämns, men som vi i DLF tycker är mycket viktigt, är att investera i innovation och i nya arbetssätt. Det gäller nationellt, men ännu viktigare i landsting och ner på vårdcentralsnivå. Utan en resursförstärkning och en nationell princip för ersättningsystem som premierar nya arbetssätt kommer landstingen
inte att klara av den här omställningen.
Läkarförbundet ordförande Heidi Stensmyren kommenterar svaren så här:
– Det blir mer och mer tydligt att en fast läkarkontakt som kan ge kontinuitet, trygghet och säkerhet är väldigt viktig och att det här är en brist som politiken har uppmärksammat och önskar åtgärda. Det är dessutom något som den politiska riksnivån har möjlighet att besluta om eftersom det är en lagstiftningsfråga.
För att säkerställa en god tillgänglighet anser hon också att det är nödvändigt att införa listning på läkare och att sätta ett listningstak.
– Det finns utrymme att lösa detta. Om man tittar på det totala antalet läkare i Sverige så är det här ett uppnåeligt och ett politiskt rimligt mål.
I sitt eget opinionsbildande arbete lägger Läkarförbundet stor vikt vid frågan om bristen på vårdplatser. Här är partiernas målsättning mindre tydlig, och få säger rakt ut att antalet vårdplatser per capita behöver öka.
– Vårdplatsfrågan är svårare att lägga förslag på nationellt eftersom den till stor del ägs av landstingen,
men det betyder inte att det inte finns möjliga grepp för att åstadkomma rätt dimensionering. Politiken har ett stort ansvar att förvalta förtroendet för välfärden. Då är tillgänglighetsfrågor och hur man handskas med kapacitetsbrister och köer viktigt, och där kommer vårdplatsfrågan in, säger Heidi Stensmyren.
De här frågorna ställde vi till riksdagspartierna:
- Vilken hälso- och sjukvårdspolitisk fråga tror du kommer bli den viktigaste under valåret?
- Vilka konkreta förslag i den frågan har ditt parti?
- Vill ni öka antalet vårdplatser per capita – och i så fall hur?
- Läkarförbundet driver bland annat frågan om en primärvårdsreform med förslag om exempelvis listning på läkare och inte på vårdcentral, ett listningstak som anger hur många patienter som kan lista sig på varje läkare samt förtydliganden i patientlagen gällande fast läkarkontakt. Vill ni …
- införa listning på läkare i primärvården?
- skärpa patientlagen så att patienter inte bara ska ha möjlighet till fast läkarkontakt utan att patienterna ska erbjudas det?
- sätta ett tak för hur många patienter som kan lista sig på en enskild läkare?
Vänsterpartiet
Karin Rågsjö, ledamot i riksdagens socialutskott:
1. – Jag tror att mycket kommer att handla om hur man ska satsa på personalen, för man återkommer gång på gång till olika typer av personal- och kompetensbrist.
2. – På kort sikt behövs mer resurser, men på lång sikt tror vi att man behöver ta fram en större nationell personalförsörjningsplan där man kan se hela panoramat över hur många och vilka typer av läkare och annan vårdpersonal som behövs. Sedan måste man satsa betydligt mer på vårdpersonalen. Det handlar om ökad delaktighet, bra arbetstider, bra lön och om möjligheter att kunna forska.
3. – Det måste man titta över. Man pratar ofta om att primärvården ska ta ett jättelikt ansvar men då måste man först göra en omställning av vården, vilket inte går att göra på ett eller två år. Vi vill att man gör en utredning där man tittar på patientsäkerheten, som måste garanteras, i relation till minskningen av antalet vårdplatser.
4. Vill ni …
… införa listning på läkare i primärvården?
– Jag tycker att det ska vara listning på vårdcentral, och på den vårdcentralen listning på läkare där det systemet finns.
… skärpa patientlagen avseende fast läkarkontakt?
– Det finns olika behov. Många behöver träffa läkare, exempelvis de som är multisjuka, och de ska ha möjlighet att göra det. Andra kanske bara behöver träffa en sjuksköterska eller en psykolog.
… sätta ett tak för hur många patienter som kan lista sig på varje läkare?
– Det måste vara verksamhetens sak att avgöra det. Det finns inte en chans att man på nationell nivå kan sätta ett tak eftersom vårdtyngden varierar.
Socialdemokraterna
Anna-Lena Sörenson, vice ordförande i riksdagens socialutskott:
1. – Jag tror att tillgänglighetsfrågorna bekymrar människor mest, men jag tror också att mycket kommer att handla om tillgång till vård för psykisk ohälsa, inte minst för barn och ungdomar.
2. – Fortsätta med satsningarna på att möta upp barn och ungdomar tidigare för att BUP ska kunna ta de fall som faktiskt har behov av specialiserad vård. Det handlar om att utveckla och förstärka elevhälsan, primärvården och BUP.
3. – Vi håller med om att antalet vårdplatser behöver öka, inte minst för att klara av att ställa om sjukvården och öka effektiviteten. Exakt hur det ska gå till vill vi fortsätta att diskutera med huvudmännen. Vi vill inte heller störa utvecklingen vi ser mot att delar av sjukvården faktiskt flyttar ut närmare patienterna med mer öppna vårdformer och vård hemma.
4. Vill ni …
… införa listning på läkare i primärvården?
– Vi har inte diskuterat det i detalj. Däremot tittar vi på den norska fastläkarmodellen och där ser vi väldigt mycket intressant som vi kan plocka upp och diskutera.
… skärpa patientlagen avseende fast läkarkontakt?
– Jag tror att det är ganska ofarligt att göra det, men jag tror att man själv kan avgöra om man vill ha eller behöver en fast läkarkontakt eller inte. Det ska inte stå i motsats till en professionsneutral vårdgaranti.
… sätta ett tak för hur många patienter som kan lista sig på varje läkare?
– Vad jag förstår är det en av anledningarna till att fastläkarkonceptet i Norge fungerar bra, så det är viktigt att diskutera.
Miljöpartiet
Anders Åkesson, regionråd Region Skåne:
1. – Förflyttningen mot den nära vården och primärvårdens utbyggnad. Där finns fyra viktiga frågor: Samarbetet mellan primärvården och den kommunala hemsjukvården, primärvårdens arbete kring psykisk ohälsa, en förstärkt barn- och ungdomspsykiatri och kompetensutveckling.
2. – Vi vill att primärvården ska få ansvaret för att samordna hela den vård som patienten behöver och vara ledande i det arbetet. För att klara det behövs fler allmänläkare, men också andra specialistläkare i primärvården och ännu mer arbete för att stärka teamet.
3. – Landstingen och kommunerna behöver tillsammans ta fram en strategisk plan för vårdplatser. Vi behöver också diskutera definitionen av en vårdplats med perspektivet att vårdplatser kommer att se annorlunda ut i framtiden, bland annat med tanke på att fler kommer att vårdas hemma.
4. Vill ni …
… införa listning på läkare i primärvården?
– Man ska kunna lista sig på vårdcentral, på vårdkontakt och på läkare.
… skärpa patientlagen avseende fast läkarkontakt?
– Målsättningen är att fast läkarkontakt ska erbjudas, men vi ska också vara medvetna om att det finns en problematik med tanke på att det i dag finns vårdcentraler som lever på hyrläkare. Om politiken lovar mycket så måste man också ha en bild av hur förutsättningarna ser ut.
… sätta ett tak för hur många patienter som kan lista sig på en enskild läkare?
– Jag är inte benägen att sätta ett tak med en nationell nivå. Huvudmännen och vårdenheterna behöver ha en närmare kontakt kring vårduppdraget och hitta en form för att se hur stort vårdbehov de listade på varje vårdcentral har.
Centerpartiet
Anders W Jonsson, ledamot i riksdagens socialutskott:
1. – Att få bort köerna och få ordning på den svenska primärvården.
2. – När det gäller att få bort köerna handlar det om att göra en ordentlig satsning på kompetensutveckling, återinföra en kömiljard, skärpa patientlagen så att patienter har rätt att välja vård i hela landet och skapa en portal där man kan se hur långa väntetiderna är på de olika specialistmottagningarna. När det gäller primärvården måste svenska folket få rätt till en fast läkarkontakt i primärvården. I dag har bara drygt 40 procent av befolkningen det; den siffran måste snabbt upp till det dubbla. Det andra handlar om en ordentlig primärvårdsreform som gör primärvården till den verkliga basen i svensk sjukvård.
3. – Det är en komplicerad fråga. Antalet vårdplatser begränsas i dag framför allt av bristen av specialistsjuksköterskor. Handlar det om de vårdplatser som vi har beslutat om eller de vi i praktiken har? Gäller det vårdplatserna vi i praktiken har, så måste antalet öka. Den viktigaste åtgärden är att se till att vi får fler specialistsjuksköterskor.
4. Vill ni …
… införa listning på läkare i primärvården?
– Ja.
… skärpa patientlagen avseende fast läkarkontakt?
– Ja.
… sätta ett tak för hur många patienter som kan lista sig på en enskild läkare?
– Ja. På enheten måste man ha möjlighet sätta ett tak för antal listade. Ingen skulle ju drömma om att säga »på det här flygplanet får hur många som helst komma ombord«. Flygsäkerheten går före – och det är samma sak med patientsäkerheten.
Liberalerna
Anna Starbrink, sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting:
1. – Vårdköerna – alltså tillgängligheten – och bristen på kontinuitet, eftersom jag tror att det är det som människor tydligast märker av och upplever problem med.
2. – När det gäller kontinuitet vill vi att man ska få erbjudande om att lista sig hos en fast husläkare. Men det är lätt att säga och svårare att göra på grund av bristen på specialister i allmänmedicin. Vi kan inte låta läkarna ta smällen utan måste ta ansvar för att utbilda betydligt fler. Därför vill vi se ett nationellt grepp på området.
– När det gäller tillgänglighet är det framför allt två åtgärder som behövs: att införa en uppdaterad kömiljard som också tar fasta på återbesök och rehabilitering samt att bejaka mångfalden genom att häva hotet om vinstförbud.
3. – Ja. Men vi tror att de behöver finnas på ett annat sätt än de traditionellt funnits i Sveriges ganska sjukhus-
tunga vård. Vi behöver fler vårdplatser
i geriatrik och fortsätta bygga ut vården i människors egna hem med ASIH. De stänga vårdplatserna på sjukhusen måste öppnas. Det kräver specialistsköterskor. Här måste vi göra vården mer attraktiv så att fler vill jobba där och jobba kvar.
4. Vill ni …
… införa listning på läkare i primärvården?
– Ja.
… skärpa patientlagen avseende fast läkarkontakt?
– Ja.
… sätta ett tak för hur många patienter som kan lista sig på en enskild läkare?
– Ja, det måste vi. Annars får vi en väldig snedfördelning där en del läkare inte alls kommer att mäkta med och kunna göra ett bra jobb.
Moderaterna
Camilla Waltersson Grönvall, ledamot i riksdagens socialutskott:
1. – Den viktigaste hälso- och sjukvårdspolitiska frågan är vårdköerna.
2. – Det krävs både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. På kort sikt vill vi återinföra den så kallade kömiljarden som regeringen avskaffade i början av mandatperioden. Vi föreslår att kömiljarden tredubblas och breddas till att innehålla även bland annat psykiatri, röntgen och laboratorietest. På längre sikt krävs det dock mer genomgripande förändringar, bland annat att den nära vården byggs ut för att avlasta sjukhusens akutmottagningar.
3. – Frågan om vårdplatser är komplex. Det handlar bland annat om att kunna säkerställa personal- och kompetensförsörjningen i vården. Det måste bli mer attraktivt att utbilda sig till sjuksköterska och att vidareutbilda sig till exempelvis specialistsjuksköterska. Därtill måste arbetsmiljön vara rimlig. Annars kommer bemanningskrisen i vården fortsatt att vara omfattande.
4. Vill ni …
… införa listning på läkare i primärvården?
– Vi har inget sådant förslag.
… skärpa patientlagen avseende fast läkarkontakt?
– Vårt förslag handlar om rätt till fast vårdkontakt, exempelvis en läkare eller kontaktsjuksköterska. Det behövs ett samordningsansvar så att patient och anhörig alltid vet vart de ska vända sig i den nära vården. Vill patienten specifikt ha en läkare som fast vårdkontakt ska han eller hon alltid ha den möjligheten.
… sätta ett tak för hur många patienter som kan lista sig på en enskild läkare?
– Vi har inget sådant förslag.
Kristdemokraterna
Emma Henriksson, ordförande i riksdagens socialutskott:
1. – De ökande hälso- och vårdklyftorna.
2. – Man behöver ta till flera åtgärder. Viktigast är att samla ansvaret och ge ett huvudansvar till staten för att komma till rätta med de geografiska olikheterna och koncentrera vården.
3. – Det ser olika ut på olika håll i landet och inom olika områden. Det är svårt att bara mäta i sjukhussängar eftersom det till stor del är en personalfråga. Den modell vi tittat på är att införa en prestationsbaserad ersättning på två miljarder som fördelas mellan de landsting som inte har överbeläggningar. För en del kan en lösning vara en bättre och tidigare vård i hemmet, medan andra landsting kanske behöver öppna fler sjukhussängar.
4. Vill ni …
… införa listning på läkare i primärvården?
– Vi ser möjligheten att vara listad på en specifik läkare som viktig, men tror inte att det behövs för alla. Det är framför allt behoven hos patienter med stora vårdbehov som vi inte lyckats tillgodose i dag. Därför har vi sagt att vi vill återinföra patientansvarig läkare – och för många, särskilt multisjuka patienter, kan det innebära en läkare
i primärvården.
… skärpa patientlagen avseende fast läkarkontakt?
– Ja. Nu är det lite väl luddigt.
… sätta ett tak för hur många patienter som kan lista sig på en enskild läkare?
– Det går inte att säga en siffra som gäller för alla på alla platser med alla befolkningsunderlag. Det är väldigt patientberoende. Där bör vi ha en tilltro till att vårdgivarna kan göra den bedömningen.
Sverigedemokraterna
Per Ramhorn, ledamot i riksdagens socialutskott:
1. – Vi anser att tillgängligheten kommer att bli den viktigaste valfrågan inom sjukvården.
2. – Vi vill bland annat ha en helt ny sjukvårdsreform som vi kallar patienträttsgaranti. Där ingår att man ska stärka befintliga lagar inom hälso- och sjukvården och patientlagen och att ett rättighetsbegrepp, som man bland annat har i Danmark, införs. I patienträttsgarantin vill vi att det bland annat ska inrättas ett nationellt vårdgarantikansli där man samordnar ledig vårdkapacitet i landet, men också att landstingen, vilket ska förtydligas i hälso- och sjukvårdslagen, ska ha samverkansavtal med andra landsting och även privata vårdgivare. Först och främst inom landet, men även i de nordiska grannländerna.
3. – Ja, det vill vi. Nu händer det ofta att man stänger vårdplatser på grund av svårigheter att hitta personal. Vi vill göra det mer attraktivt att arbeta inom vården, och där har vi en mängd förslag som kommer att göra att man kommer att kunna öppna upp fler vårdplatser.
4. Vill ni …
… införa listning på läkare i primärvården?
– Ja.
… skärpa patientlagen avseende fast läkarkontakt?
– Det ställer vi oss bakom.
… sätta ett tak för hur många patienter som kan lista sig på en enskild läkare?
– Ja, det vill vi också. Man kan inte säga någon exakt siffra naturligtvis, men man ska kunna ha ett tak för listningen.
