Debatten om »nätläkare« och de snabbt framväxande privata digitala vårdaktörerna har varit högljudd. Kritiker pekar bland annat på merkostnader för landstingen och vissa argumenterar också för att det är olämpligt för vårdgivare att exempelvis skriva ut antibiotika eller ge sjukintyg utan att fysiskt träffa patienten.
Under gårdagen meddelade regeringen att man vill »styra upp marknaden för nätläkare och digitala vårdcentraler«. För att göra det får bland annat Göran Stiernstedts pågående utredning »Ordning och reda i vården« ett tilläggsuppdrag.
Utredningens tidigare uppdrag handlar bland annat om att analysera och överväga alternativ för att skattemedel i sjukvården används till det de är avsedda för samt att analysera hur sjukvårdens ersättnings- och finansieringsmodeller kan främja en behovsstyrd vård.
I och med det nya tilläggsuppdraget ska utredningen också »analysera hur ett långsiktigt hållbart system för så kallade nätdoktorer kan skapas, med beaktande av principen om en behovsstyrd vård.«
Beslutet välkomnas av Distriktsläkarföreningens ordförande Marina Tuutma.
– Vi tycker att det var hög tid att regeringen tog tag i det här, och vi är väldigt glada att Annika Strandhäll har gett det här extrauppdraget till Göran Stiernstedt. Jag tror att han är den rätta personen, bland annat med tanke på hans tidigare utredning »Effektiv vård«. Digitalisering och e-hälsa hör i högsta grad till frågan om den effektiva vården, säger hon i en kommentar till Läkartidningen.
Den andra delen i regeringens initiativ kring de digitala vårdtjänsterna är mer inriktad på medicinska frågeställningar. Socialstyrelsen får i uppdrag att se över både omfattningen och inriktningen på de digitala vårdtjänsterna. Dessutom ska myndigheten ge rekommendationer om vilken vård som lämpar sig för digitala vårdtjänster och lämna förslag på hur kvaliteten ska kunna följas upp.
– Jag tycker att båda delar är väldigt viktiga. Det som vi från Distriktsläkarföreningens och Läkarförbundets sida har drivit är bland annat att det måste utredas vilken typ av vård som passar för digital vård och grunderna för det. Nu hör man många naiva påståenden från en del politiker om att man kan sköta allt via nätet och via video. Så är det inte. Man måste också satsa mer på forskning och på utvärdering kring det här, säger Marina Tuutma och fortsätter:
– Sedan måste man även se till de prioriteringsprinciper som vi har i Sverige så att det inte blir undanträngningseffekter för exempelvis multisjuka äldre och att det verkligen är det medicinska behovet som styr, inte efterfrågan. Det är viktigt för det handlar om gemensamma skattepengar och då måste man använda resurserna väldigt smart och klokt.
Utredaren Göran Stiernstedt menar att tilläggsdirektivet om hur de digitala vårdtjänsterna ska bidra till principen om vård efter behov passar väl in i hans redan pågående utredning.
– Man har redan kunnat konstatera att de som utnyttjar de här tjänsterna är de som redan har ett stort utbud av vård. Det tyder ju inte på att det skapar ett mer jämlikt sjukvårdssystem utan snarare ett mer ojämlikt. Det passar ju in i det uppdrag jag redan har, för det handlar väldigt mycket om jämlik vård, säger Göran Stiernstedt.
På frågan huruvida utredningen, utöver att titta på de privata digitala vårdaktörerna, också ska inkludera landstingens egna satsningar på digitala tjänster med vårdmöten svarar Göran Stiernstedt:
– Jag har ambitionen att titta på fenomenet som sådant. Jag tror ett problem är att man blev lite tagen på sängen. Sjukvården har länge jobbat med digitala vårdtjänster som ett verktyg i vården, men det man inte riktigt hade räknat med var att det kom aktörer som bara erbjuder det här. Det är väl där kollisionen delvis har uppstått.
– Dessutom visar det på ett annat problem med vårt sjukvårdssystem. Det bygger ganska mycket på 21 självständiga huvudmän, men samtidigt har vi en patientlag som redan tidigare har gett dig rätt att söka vård över hela landet. Och så plötsligt kommer det här som liksom sätter hela systemet lite i gungning, framför allt genom att det är aktörer som bara erbjuder den här tjänsten.
Tobias Perdahl, verksamhetschef för den digitala vårdgivaren Doktor24 som har ett 30-tal läkare anställda, är också positiv till regeringens besked om att utreda digitala vårdtjänster.
– Vi välkomnar det här varmt. Det inte är en dag försent att man tar sig an uppgiften att sätta ramverk för de här verksamheterna som nu börjar ta allt större patientvolymer. Det känns som en självklar del att man, precis som för all annan vård, har riktlinjer och regler att förhålla sig till. Vi tycker att det är jättebra, säger Tobias Perdahl till Läkartidningen.
Socialstyrelsens uppdrag avseende kartläggning och kvalitetsuppföljning ska redovisas i maj 2018. Rekommendationerna om vilken vård som lämpar sig för digitala vårdtjänster ska redovisas i oktober 2018.
Göran Stiernstedts utredning ska presentera ett första delbetänkande senast den 15 juni 2018 och sitt slutbetänkande den 31 december 2018.
Läs mer:
Göran Stiernstedt ska skapa »ordning och reda« i vården
Landstingen tar upp kampen om digital vård
SKL vill ha samsyn om digital vård
