– Äntligen har vi nått målet, utropar Lennart Moberg när Läkartidningen når honom.

Han har företrätt Norrlandstingen i frågan som de väckte 2015, men har numer hunnit gå i pension från sin tjänst som samordnare i regiondirektörens stab i region Västernorrland.

I ST-föreskriften är det otydligt om det är tillåtet att handleda på distans, och landstingen ville veta vad som gällde. »Användning av distansteknik är numer ett vardagligt och självklart arbetssätt«, skriver de i en förfrågan till Socialstyrelsen. De påpekar även att det är viktigt för den fortsatta kompetensförsörjningen att ST-föreskriften anpassas till den rådande verkligheten. 

– Det handlar ytterst om hur vi kan säkra en ännu bättre utbildning för ST-läkarna. I dagens hälso- och sjukvård är IT-stödet ett viktigt verktyg. Att använda det redan under utbildningen ser vi som en fördel, säger Lennart Moberg.

Till en början sa Socialstyrelsen tydligt nej till handledning på distans. Tidigare i år hölls ett möte mellan representanter från landstingen, Sveriges Kommuner och landsting och Socialstyrelsen. Och nu har myndigheten kommit med ett klargörande: Det finns inget formellt hinder för handledning med distansöverbryggande teknik.
– Det har pågått en diskussion om detta i flera år. Men nu är det väldigt tydligt och klart vad som gäller. I korthet är det en huvudmannafråga, säger Michael Bergström, handläggare på SKL och ledamot i nationella ST-rådet.

Han tycker att det är självklart att möjligheten bör finnas.
– Patienter får sin vård på distans, universitet undervisar på distans och hela samhället går åt det hållet. När Norrlandstingen bedriver stora delar av sin vård på distans kan man fråga sig varför man inte kan handleda på distans? Jag ser inte det som mer riskfyllt än att bedriva vård på distans.

Däremot kvarstår ansvaret för att handledningen fungerar, betonar Michael Bergström.
– Vi har en målstyrd utbildning och målen ska uppnås. 

Sveriges yngre läkares förening, Sylf, är inte emot handledning av ST-läkare på distans. Samtidigt ser Sylf risker.
– Det viktigaste är att innehållet i handledningen blir bra. Digital handledning kan säkert fungera som ett komplement. Men man måste se till att få med alla delarna – till exempel att observera ST-läkaren i olika vardagliga situationer, säger ordföranden Jonas Ålebring.

Sylf är orolig för att möjligheten ska missbrukas.
– Det finns exempel där man velat sätta ST-läkare på vårdcentraler där det helt saknas specialistläkare för att lösa bemanningen. Det kan aldrig vara kvalitet, säger Jonas Ålebring.

Enligt Lennart Moberg har tanken från Norrlandstingen dock aldrig varit att hela handledningen ska ske på distans.
– Det går inte att ersätta all handledning med en handledare som finns på ett annat ställe, men stora delar. Det ska ses som ett komplement.

Sylf kommer att följa utvecklingen enligt Jonas Ålebring.
– Om vi märker att kvaliteten urlakas av detta får man överväga att skriva in tydligare regler för hur handledningen ska gå till i ST-föreskriften. Men vi hoppas och tror att landstingen också är intresserade av att handledningen håller hög kvalitet.

Klargörandet från Socialstyrelsen

Socialstyrelsens föreskrift sätter ramen för ST. I föreskriften anges att ST ska ges under handledning. Det anges också i föreskriften vilken kompetens handledaren ska ha men det regleras inte vilken typ av handledning som ska ges. 

I föreskriften anges också att det är vårdgivaren som ansvarar för att det finns tillgång till handledare som motsvarar behovet av handledning.

Socialstyrelsen har valt att inte närmare reglera formen för handledning eftersom behov och förutsättningar varierar och ST är en målstyrd utbildning. Det finns därför inget formellt hinder för handledning med distansöverbryggande teknik enligt SOSFS 2015:8.