»Jag tror att min styrka som handledare är min erfarenhet. Eftersom jag har jobbat väldigt länge har jag varit med om många olika situationer«, säger Britta Lödén som fick Läkarförbundets stora handledarpris 2016.

Foto: Linn Malmén

Britta Lödén, 62 år, överläkare och specialist i onkologi på Centralsjukhuset i Karlstad:

»Jag kom till onkologkliniken i början av 1980-talet som FV-läkare [läkare under fortsatt vidareutbildning, red anm], som det hette då. Nu är jag överläkare med strålbehandling, lungcancer, halscancer och hjärntumörer som specialitet.

Periodvis har det varit ganska slitigt och jobbigt på kliniken eftersom vi har varit få specialister. Det påverkar stämningen. Då har ST-läkarna gett mig ny energi. De har förmedlat en stor nyfikenhet som har gjort mig glad. 

Det är också väldigt roligt att se hur fort ST-läkare växer. De flesta är väldigt receptiva. En liten handledningsinsats gör så stor skillnad, bara på något halvår har de lärt sig jättemycket.

Nu har jag varit ST-studierektor i fem år. I den rollen ser jag som min viktigaste uppgift att se till att handledningen fungerar. Det är egentligen inte svårt att hitta handledare som är duktiga och vill handleda, men det kan vara svårt att se till att handledningen prioriteras.

Ibland kan det också vara en utmaning att hitta en handledare och en adept som matchar varandra. Det gäller att mötena upplevs som meningsfulla. Annars kommer de inte att prioriteras. Det rör sig inte om något äktenskap, men det krävs att båda anstränger sig om det ska bli bra.

Som studierektor tycker jag att en annan viktig uppgift är att motivera och inspirera handledare. En gång per år åker ST-studierektorerna på internat. Där får vi input och inspiration och påminns om hur viktig handledningen är. Chansen att få behålla sin ST och få ut en duktig läkare i slutänden är så mycket större om de får bra handledning.

Det är svårare för nya läkare i dag. Stressen har ökat och det ställs mer krav. Det är svårt för alla – särskilt nya läkare – att navigera i det. Därför tycker jag att en allt viktigare uppgift som handledare är att hjälpa dem att sortera och prioritera bland uppgifterna, och även att lära dem säga ifrån när det blir för mycket.

Jag är 62 år och har inte så många år kvar till pension. För mig är det viktigt att vi har en bra onkologi i Sverige och att vår klinik i Karlstad fungerar och lever vidare. Jag har lagt ned hela mitt yrkesverksamma liv här och vill att alla värmländska patienter ska få en bra vård. Det är en drivkraft för mig som handledare.«

Läs även: 

Kaj Eman: »Handledning handlar om att ge feedback hela tiden«

Pontus Vulkan: »Som handledare sätts ens egna kunskaper på prov«

Stora brister vad gäller handledning