Första donationerna efter cirkulationsstopp genomförda

– Fem patienter har redan genomgått hela donationsprocessen sedan vi inledde pilotprojektet i februari. Det har gått jättebra så här långt – nio patienter har kunnat få en ny njure med lyckat resultat, tack vare det här, säger Stefan Ström, intensivvårdsläkare på Västmanlands sjukhus Västerås, som är medicinskt ansvarig för Vävnadsrådets och Sveriges Kommuner och landstings DCD-projekt.

I Sverige har organdonationer hittills endast genomförts hos patienter vars cirkulation hållits igång med hjälp av respirator efter att patienten konstaterats ha utvecklat total hjärninfarkt. 

Men många andra länder genomför också donation efter cirkulationsstillestånd – där det är hjärtat som stannar först varpå hjärnan oåterkalleligen slutar fungera – efter att livsuppehållande behandling har avbrutits hos en person på intensivvårdsavdelning som inte går att rädda. En process som gör det möjligt för fler som vill donera att faktiskt få göra det, och som alltså testas i det pilotprojekt som just nu pågår i Sverige.

Sex sjukhus i landet deltar och till att börja med tas bara njurar om hand, utom vid ett sjukhus där även lungor omhändertas. Men på sikt är tanken att strategin ska kunna införas på bred front och omfatta även andra organ, enligt Stefan Ström. 

– Förra året donerade 188 personer i Sverige organ. Efter att ha gjort en kartläggning räknar vi med att det potentiellt sett rör sig om 40 till 80 sådana här donatorer per år i Sverige, om alla större intensivvårdsavdelningar skulle ha den här processen i sin verksamhet, säger han.

I vissa andra länder – där man påbörjar vägen till donation medan patienten fortfarande lever – har etiken kring den här typen av donationsprocess ifrågasatts. Det kan till exempel röra sig om att blodförtunnande läkemedel ges före döden, för att undvika proppbildning i de organ som ska doneras.

Men Stefan Ström betonar att det inte kommer att gå till på det viset här och att projektet är utformat för att uppfylla alla krav på säkerhet, etik och juridik.

– Vi gör ingenting innan patienten dödförklarats, förutom att utreda donationsviljan med närstående samt att analysera blod för virusserologi och vävnadstyp. Allt görs inom ramarna för dagens dödsbegrepp – att hjärnan är oåterkalleligt utslagen. Det behövs inte heller någon förändring i lagstiftningen.

Han berättar att han ägnat mycket tid åt att resa runt i landet och informera kollegor, sjuksköterskor och beslutsfattare om hur det hela ska gå till. Och att många reagerat med förvåning.

– På ett sjukhus där jag skulle föreläsa fick jag veta att det fanns farhågor om att man måste ändra dödsbegreppet och att det här är oetiskt. Men när jag hade berättat om processen så var det flera som sa: ja men då känns det tryggt och okej, säger han och tillägger att intresset för att vara med i pilotprojektet varit stort.

I slutänden blev Västmanlands sjukhus Västerås, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Skånes universitetssjukhus i Malmö, Södersjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Centralsjukhuset Kristianstad utvalda att vara med. Men vilka sjukhus som redan har genomfört DCD-processer vill Stefan Ström inte avslöja, med hänvisning till att det finns en risk att donator och mottagare kan kopplas ihop, eftersom det handlar om ganska få fall.

Pilotfasen ska omfatta minst tio fullständiga donationsprocesser som leder hela vägen tlll transplantation och beräknas pågå till sista januari 2019. Därefter ska det hela utvärderas.

Nyligen kom beskedet att den juridiska biten av Donationsutredningen – som föreslog att DCD-donation införs – måste göras om. Men det är inget som påverkar projektet, enligt Stefan Ström.

– Vi har byggt ett protokoll som är oberoende av om det blir någon förändring i lagstiftningen, säger han