Entrén till Højesteret, den danska Högsta domstolen, i Köpenhamn. Foto: Colourbox

Läkartidningen har tidigare berättat om den danska läkaren på Svendborg sygehus, i sydöstra delen av Fyn. Läkaren friades först i domstolens första instans. Men i nästa instans fälldes läkaren för ett brott som kan liknas vid grov oaktsamhet.

I korta drag handlar fallet om att läkaren, som vid händelsen arbetade som jourläkare, inte skrivit i journalen om en beordrad blodsockermätning av en patient med diabetes vilken inkommit med akuta magsmärtor. Sjuksköterskan som skulle göra mätningen glömde bort det och övrig personal noterade inte att patienten hade diabetes. Patienten hamnade i koma och avled en knapp månad senare, sannolikt på grund av hypoglykemi. 

Den fällande domen väckte stor uppmärksamhet, inte minst bland de danska läkarna som såg den som principiellt viktig. Många samlades till stöd för den dömda läkaren under parollen »det ku ha været mig« – det kunde ha varit jag – då de menade att det var fel på systemet och inte på den enskilda läkaren.

Nyligen frikändes dock Svendborgsläkaren i Højesteret, den högsta domstolen i Danmark. Därmed sattes också punkt i den rättsliga prövningen.

Läkaren har länge valt att avstå intervjuer, men berättade nyligen för Ugeskrift for Læger, Danmarks motsvarighet till Läkartidningen, att hanteringen av fallet är det som har känts värst.

– Den årslånga rättsprocessen har inte varit det värsta, men däremot min upplevelse av ledningens och Styrelsen for Patientsikkerheds hantering av saken, säger läkaren.

Styrelsen for Patientsikkerhed är en myndighet som sorterar under den danska motsvarigheten till Socialdepartementet. Myndigheten rådfrågades under polisens utredning, men har också blivit föremål för hård kritik. Styrelsen for Patientsikkerhed har uttryckt att läkaren inte uppfyllt sitt ansvar, samt riktat kritik mot kampanjen till stöd för läkaren. Kritiker menar att myndigheten inte respekterat rättsliga domar och att enskilda anställda offentligt uttryckt sig alltför kategoriskt.

En aspekt som allmänt har stötts och blötts är den hektiska arbetsmiljön, även om den tidigare åtalade läkaren säger att det just vid det här fallet inte var ovanligt stressigt. Men läkaren berättar för Ugeskrift att arbetstempot ändå spelar in:

– För när en patient överförs från akutmottagningen till vårdavdelning och från natt- till dagskift, utan att någon vårdpersonal läser journalen eller är införstådd i att patienten har diabetes, så är det ett problem som mycket väl kan tillskrivas stress, säger läkaren och fortsätter: 

– Journalen är ett centralt arbetsredskap, och oavsett stressen får det inte finnas en kultur där inte alla personalgrupper har tillräckliga möjligheter att orientera sig i journalen. 

Patientens död påverkade läkarens vardag till en nivå av extrem försiktighet.

– Jag kontrollerade allt. Jag gick runt och hälsade på alla patienterna med förevändningen att vara vänlig och ge extra omsorg. Men i själva verket kontrollerade jag om de hade fått sina läkemedel och om allt gick som förväntat. Jag var väldigt ineffektiv, men det var helt klart för att försäkra både patienterna och mig själv om att allt stod rätt till. Men det var en uppslitande, tidsödande och totalt orealistisk strategi. 

Läkaren berättar om ett starkt stöd från kollegorna, inte bara de närmaste. Tusentals uttryckte sympati i sociala medier.

– Stödet har betytt mycket för mig. Det var det stödet jag inte fick från ledningen.

 

Läs tidigare artiklar:

Dömd läkare i Danmark engagerar kåren

Samma domslut möjligt i Sverige