Till vänster Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning. Till höger: Hongkong Science and Technology Park, där Karolinska institutets filial är belägen. Foto: Mikael Lundgren respektive Colourbox

Under den dryga timme som KU-utfrågningen pågick påpekade Helene Hellmark Knutsson flera gånger vikten av att respektera forskningens frihet och lärosätenas autonomi. Hon beskrev det som närmast självklart att Karolinska institutet (KI) hade rätt att på egen hand besluta om att starta filialen i Hongkong.

Ministern sade även att internationellt samarbete är vanligt och behövs för att lärosäten ska kunna leverera forskning av hög kvalitet, samt att donationer till forskning är vanliga och att svenska lärosäten har rutiner för hur de ska hanteras.

Bakgrunden till KU-ärendet är den universitetsfilial i Hongkong som KI invigde 2016, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine. Som Läkartidningen tidigare har skrivit har det bekostats helt av den Hongkong-baserade affärsmannen Ming Wai Lau. Donationen på drygt 400 miljoner kronor ska räcka till minst fem års verksamhet. Efter tre år ska en utvärdering ske.

Donatorn Ming Wai Lau har dels ställt krav på att verksamheten ska ligga i Hongkong, dels på att han får vara med och styra den både ekonomiskt och vetenskapligt. Hans namn, liksom hans fars namn, förekommer i de så kallade Panamadokumenten – en stor mängd dokument som visar hur privatpersoner och företag dolt tillgångar i olika skatteparadis. Pappan har även dömts till fängelse för korruption och penningtvätt. Under perioden som brotten begicks satt Ming Wai Lau i styrelsen för hans bolag.

KI:s ledning riktade sig i december 2014 till regeringen med en hemställan om att få bedriva forskning i Hongkong. Helene Hellmark Knutssons agerande kring Hongkong-verksamheten KU-anmäldes förra året av riksdagsledamoten Betty Malmberg (M) och riksdagsledamoten Fredrik Christensson (C).

Under utfrågningen i KU sade ministern att hon hörde talas om donationen och planerna på att bedriva forskning i Hongkong för första gången under ett möte i december 2014. På mötet deltog bland andra KI:s dåvarande rektor Anders Hamsten och styrelseordförande Lars Leijonborg.

– Det var både ett ovanligt och vanligt ärende. Internationella forskningssamarbeten och att ta emot donationer är vanligt. Men formen och omfattningen var ovanlig, sade Helene Hellmark Knutsson.

Efter mötet i december 2014 ska Anders Hamsten, enligt uppgifter i tidningen Universitetsläraren, ha kontaktat regeringschefen i Hongkong med beskedet att KI hade fått klartecken att gå vidare med planerna.

Men att något klartecken getts under mötet förnekade Helene Hellmark Knutsson bestämt vid utfrågningen.

– Jag informerades om donationen och den planerade verksamheten. Men inget besked gavs under mötet, sade hon.

Ärendet bereddes därefter av regeringskansliet. Regeringen kom fram till att KI själva kunde besluta om upprättandet av en forskningsfilial i Hongkong. Man hade heller inga invändningar kring donationen i sig, utan ministern sade att Utbildningsdepartementet förlitade sig på KI:s bedömning. Regeringen bestämde sig dock för att följa utvecklingen av verksamheten. På frågan om varför, svarade Helene Hellmark Knutsson att det beror på att det var en så pass stor donation och en ny typ av forskningssamverkan.

Riksrevisionen har tidigare granskat KI:s mottagande av donationen och reagerat på oklarheter i regelverken gällande lärosätens rätt att bedriva verksamhet utomlands. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att man inte kan avgöra om KI har formell rätt att bedriva verksamheten i Hongkong.

– Vår bedömning är att det inte bröt mot något regelverk eftersom det var forskning med egna medel. KI har rätt att fatta beslutet själva under förutsättning att de följer de lagar och regelverk som finns, sade Helene Hellmark Knutsson till KU.

KU:s ordförande Andreas Norlén (M) frågade om regeringens ställningstagande angående Hongkong-filialen kan tolkas som att det är fritt fram för universitet och högskolor som vill etablera ett lokalkontor utomlands att göra det om det enbart handlar om forskning, inga statliga medel tas i anspråk och det inte förekommer någon myndighetsutövning.

Ministern gav inget tydligt svar.

– Vi har gjort den bedömningen i just det här fallet, tills annat meddelas är det vad som gäller i detta fall, svarade hon.