Konkurrens mellan tidskrifter en orsak till Macchiarinifallet

Med Macchiarinifallet som exempel visar Linköpingsforskarna Christian Berggren och Solmaz Filiz Karabag vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, i sin studie att forskningsinstitut och forskningstidskrifter upplever allt hårdare konkurrens och då kan låta andra intressen än vetenskaplig relevans, kunskapsspridning och etiska övervägaden ta över vid bedömning av nya rön.

De båda har länge intresserat sig för etiska frågor kring forskning och publicering av forskningsresultat, och de är särskilt intresserade av forskningstidskrifternas roll.

– Universitetsledningar som Karolinska kan kritiseras för bristande kontroll, men dagens moderna institutioner har till stor del lagt över ansvaret för granskningen på forskningstidskrifterna och de stora förlagen och spelar själva en allt mindre roll, säger Christian Berggren.

– Problemet är att eftersom universiteten blir mer och mer intresserade av att synas utåt, att vårda sitt varumärke, ökar risken för att granskningen av forskningen blir lidande, och detta bör ifrågasättas, fortsätter han.

Christian Berggren och Solmaz Filiz Karabag har studerat ett antal ledande forskningstidskrifter och fokuserar i den senaste studien på den aktade tidskriften Lancets agerande i Macchiarinifallet.

– Det är extra intressant eftersom New England Journal of Medicine (NEJM) tackade nej till publicering av genombrottsartikeln från Macchiarinis forskningsgrupp på Karolinska (efter en kritisk granskning som bland annat visade på bristen på djurstudier, etisk granskning och svag evidens för viktiga fynd, red:s anm). Lancet däremot snabbehandlade artikeln och meddelade accept efter bara fyra veckor. En viktig aspekt på den publiceringen är att den bidrog kraftigt till Macchiarinis anseende som forskare.

Publiceringen av denna och ytterligare artiklar från Macchiarini med kollegor visar tydligt på vad som kan hända när marknadskrafterna och tidspress tar över på bekostnad av kritisk och noggrann granskning hos forskningstidskrifterna, anser Linköpingsforskarna. Christian Berggren ser ett problem i akademiernas allt mer fragmentiserade kontroll över forskningen. Man lämnar i praktiken över ansvaret för kvalitetsgranskningen på tidskrifterna.

– Men de bollar ofta tillbaks ansvaret när fel uppdagas, i stället för att göra egna utredningar, konstaterar han.

Mer forskning behövs på området, menar forskarna, men Christian Berggren har redan nu förslag på åtgärder.

– Som jag ser det bör utgivarna se till att även granskningen som ligger till grund för att en artikel accepterats blir tillgänglig publikt när den publicerats, vilket är särskilt viktigt när nya så kallade innovativa metoder presenteras. Inte minst eftersom ledande forskningstidskrifter inom flera områden erbjuder allt kortare tid till publicering. Det krävs nog ett opinionsarbete för att åstadkomma detta, men även tunga instanser som Vetenskapsrådet bör kunna driva frågan hos de stora förlagshusen.

Christian Berggren tycker att forskarvärlden bör ta lärdom av idrotten, och framhåller svenske Arne Ljungqvists anti-dopningsarbete i Internationella dopningskommissionen, WADA. WADA:s lagring av provresultat har haft stor betydelse i uppmärksammade dopningsfall.

– På samma sätt skulle en databas där man lagrar tidskrifters granskningar kunna vara betydelsefull för den som vill gå till källan och se varför en artikel blivit accepterad.

Slutligen konstaterar Christian Berggren att det är viktigt för vår samtid att balansera de ökande marknadskrafterna inom forskningsområdet.

– Ansvaret faller även på den enskilda forskaren. Jag är själv tävlingsmänniska men ser en fara i att många inom akademin, såväl individer som institutioner, tävlar om uppmärksamheten. Enbart konkurrens tenderar att leda till brist på etik och kritisk granskning, och behöver balanseras med kollegiala samarbeten på flera olika nivåer, säger han.