Anders W Jonsson (C):
»Ibland känns det som att man jagar väderkvarnar«
Räkna med en rivstart inom hälso- och sjukvårdspolitiken om Alliansen vinner valet. Men det är ett bekymmer att beredningen av viktiga lagförslag saknas, anser Anders W Jonsson.
– Regeringen har varit väldigt passiv, trots att alla kan se det stora behovet av reformer inom hälso- och sjukvården. Tittar på man på det som riksdagen faktiskt beslutat om så är det resultat av utredningar som Alliansregeringen initierat, exempelvis den högspecialiserade vården.
Barnläkaren Anders W Jonsson är förstanamn för Centerpartiet i Gävleborg och har under mandatperioden blivit känd för en bredare allmänhet efter en period som vikarierande partiledare. Han tycker att mycket i vårddebatten tar fokus från viktigare frågor.
– Ibland känns det som att man jagar väderkvarnar. Ta detta med att regeringen gör ett stort nummer av att förbjuda försäljning av universitetssjukhus. Det är ingen i oppositionen som vill sälja Ackis eller Sahlgrenska.
Anders W Jonsson lyfter fram reformer inom primärvården som ett särskilt viktigt område för nästa riksdagsperiod.
– Krisen i primärvården är akut. Det fattas 2 700 läkare om alla ska få en egen, fast läkare i primärvården. Vi vill att även andra än specialister i allmänmedicin ska kunna driva vårdcentraler och öppna för annan läkarkompetens och legitimerade läkare att jobba inom primärvården. Dessutom måste de privata vårdcentralerna ges en fungerande arbetsmiljö med rätten att själva sätta listningstak.
Insatser för att korta vårdköerna och mot psykisk ohälsa är andra vårdfrågor som Centerpartiet kommer att prioritera, enligt Anders W Jonsson.
Namn: Anders W Jonsson
Ålder: 56 år
Parti: Centerpartiet
Riksdagsledamot: 2010–
Barbro Westerholm (L):
»Frågan om dödshjälp blir viktig kommande mandatperiod«
Barbro Westerholm debuterade i riksdagen redan 1988 och kandiderar för ännu en mandatperiod, med kampen mot åldersdiskriminering som en viktig uppgift.
– Ofta sker den omedvetet – som med könsdiskriminering – och bara att uppmärksamma frågan kan ge goda resultat, säger Barbro Westerholm, som vid 84 års ålder är riksdagens äldsta ledamot.
Hon står på tredje plats på Liberalernas Stockholmslistor (både län och kommun) och tillägger med viss stolthet att endast partiets ordförande och partisekreteraren har högre placeringar.
– Jag har sedan länge slutat med att själv söka efter uppdrag, men finns ett stöd för min kandidatur – som medlemmarna visade nu i provvalet – så har jag drivet kvar att fortsätta arbeta politiskt. I livets sista tredjedel upplever jag också att man får nya perspektiv kring diskriminering utifrån ålder som är viktiga att bidra med i politiken.
Ge ett par exempel?
– Ta detta med åldersgränser för mammografi. Det är inte klokt att vissa vårdgivare kräver remiss från primärvården för att äldre kvinnor ska bli undersökta. En annan fråga är att samhället inte svarar upp mot neurosedynskadades vård- och omsorgsbehov i takt med att den gruppen börjar åldras.
Barbro Westerholm är Liberalernas ledamot i Statens medicinsk-etiska råd, Smer, och har där särskilt engagerat sig i dödshjälpsfrågan.
– Det har äntligen kommit igång en diskussion kring dödshjälp, och det blir en viktig fråga kommande mandatperiod. Jag hoppas att Läkarförbundet kan omvärdera sin kritiska inställning, som jag upplever går i otakt med många medlemmar, särskilt äldre läkare, säger Barbro Westerholm.
Hon har själv lyft fram Oregonmodellen som en tänkbar lösning. Modellen, som blivit vanlig i Nordamerika, bygger på att patienten själv intar den dödliga dosen av läkemedel efter bedömning av läkare utifrån strikta kriterier.
– Men jag vill inte att läkarens beslutsrätt ska vara kopplad till legitimationen och med rätt att säga nej med en samvetsklausul. Hellre det omvända – att läkare som kan tänka sig att arbeta med dödshjälp får en särskild certifiering med utbildning i Oregonmodellen.
Namn: Barbro Westerholm
Ålder: 84 år
Parti: Liberalerna
Riksdagsledamot: 1988–1993, 2006–
Sven Britton (S):
»Jag vill göra skillnad«
Sven Britton är återigen ensam läkare på Socialdemokraternas riksdagslistor. Han räknar med att vårdfrågorna får en ovanligt central plats i debatterna, men är kritisk till det egna partiets strategi att göra turerna kring NKS till en valfråga.
– Det är olyckligt att lyfta fram ett moderat misslyckande i stället för att framhålla vad man själv vill göra inom vården. Budskapet blir väldigt negativt – och dessutom var partiet faktiskt med på inriktningen att bygga ett helt nytt sjukhus i stället för den naturliga lösningen att modernisera och renovera, säger Sven Britton.
Med en listplacering som nummer 51 för Socialdemokraterna i Stockholm har han ingen realistisk chans att bli invald, och någon personkryss-kampanj har Sven Britton heller inte planerat.
Som högst har han varit placerad nia på en riksdagslista (2010 års val), och det ledde också till en period som ersättare i riksdagen, andra halvåret 2012.
– Om jag bara agerat taktiskt så hade jag säkert kunnat skaffa mig en mer framträdande plats i rikspolitiken. Mitt engagemang inom »Ship to Gaza« togs inte emot väl i partitoppen.
– Men jag vill göra skillnad och viker aldrig ifrån att riksdagen ska vara ett förtroendeuppdrag och inte ett yrke. Jag reagerar när man, som talman Urban Ahlin, motiverar sin avgång med att man suttit 24 år i riksdagen och att det får räcka. Enbart två eller högst tre mandatperioder är i min värld en mycket lång tid.
Sven Britton fyller 80 i sommar och kan se tillbaka på en lång karriär. Han är professor med infektionssjukdomar som specialitet och fortfarande verksam med både undervisning vid Karolinska institutet och arbete på Cityakutens utlandsmottagning i Stockholm.
Varför kandiderar du i höstens val?
– Det har flera orsaker, men en är att jag ser problem med att äldre är underrepresenterade i politiken. Dessutom är min bakgrund med lång och bred vårderfarenhet och akademisk karriär nästan inte företrädd i politiken, och det kan vara på sin plats nu när vårdfrågor är så aktuella.
– Sedan är jag gärna en del av ett kollektiv som jag i grunden stödjer. Även om jag kan vara kritisk i enskilda frågor, så tycker jag att regeringen sköter sig bra, med en reforminriktning och inte minst att försöka stärka resurserna inom vård och utbildning.
Namn: Sven Britton
Ålder: 79 år
Parti: Socialdemokraterna
Riksdagsledamot: Juli–december 2012 (ersättare)
Finn Bengtsson (M):
»Läkare ses som farliga och utmanare om makten i sjukvårdspolitiken«
Finn Bengtsson vänder hem till Östergötland på heltid efter tolv år som moderat riksdagsledamot. Han varnar för att läkare i allmänhet är på väg att stötas bort från rikspolitiken.
– Jag tror faktiskt inte att vårdpersonal, och särskilt läkare, kommer att finnas i den svenska riksdagen inom en nära framtid. Vi är helt enkelt för kunniga och stämplas därför på ett märkligt sätt som jäviga eftersom vi vågar utmana partiernas strukturer, säger Finn Bengtsson.
Hans kritik mot toppstyrningen inom partierna är välkänd. Efter de interna striderna inom Moderaterna mot den så kallade Decemberöverenskommelsen (DÖ), vilken slöts 2014 och innebar att oppositionen fram till 2022 förband sig att låta en minoritetsregering få igenom sin ekonomiska politik för att stänga ute Sverigedemokraterna, krävdes det att talmannen grep in för att arbetssituationen i den moderata riksdagsgruppen skulle bli någorlunda dräglig.
I sak har Finn Bengtsson till slut fått gehör i det egna partiet för sin kritik mot DÖ. Formellt upplöstes den redan hösten 2015, men har i praktiken fortsatt att gälla.
– Men politiken kan vara väldigt konstig. Här har jag varit bespottad i två och ett halvt år och så kommer en ny partiledare och talar om att DÖ var ett stort misstag. Tro inte att jag får någon ursäkt. Det är som en tidigare partiledare sagt till mig: ibland är det värre att ha rätt i politiken.
Samtidigt reflekterar Finn Bengtsson kring att hans bakgrund gett honom möjlighet till mer självständighet och mod än andra ledamöter.
– Jag har som läkare ett, som det ibland kallas, »dra åt helvete«-kapital som många andra i riksdagen saknar. Ekonomiskt och på andra sätt är jag inte beroende av uppdraget för egen del, och kan därför också med glädje återvända till intressanta arbetsuppgifter i Linköping.
Han ser det han kallar för broilerpolitiker som en demokratisk fara.
– De är rädda för den kunskap som ett faktiskt yrkesliv ger. Därför ses exempelvis jag och andra läkare som farliga och utmanare om makten i hälso- och sjukvårdspolitiken.
Hur märks det?
– Det kan handla om informella kontakter – som under Alliansregeringen när jag försökte driva frågor mot Göran Hägglund som socialminister och hänvisades till politiskt sakkunniga, personer som kanske bara pluggat vårdadministration ett par terminer. Jag upplevde att man blockerade frågor jag försökte lyfta och inte värderade sakkunskap och erfarenhet.
– Men också i omröstningar. Varje år under tolv års tid har jag väckt frågan om att synkronisera hälso- och sjukvård med sjukförsäkring, och samtliga gånger har det blivit avslag med motiveringen att tiden inte är mogen.
I framtiden blir det vårdpolitik i Östergötland för Finn Bengtsson, som är tacksam över stödet på hemmaplan.
– Jag blev erbjuden att vara regionrådskandidat, men tycker det får räcka med ett engagemang som fritidspolitiker och ledamot av regionfullmäktige – om jag nu blir invald.
Han återvänder till forskningen och en professur i psykiatrisk behandlingsforskning vid Linköpings universitet.
Hur blir det efter tolv år »borta«?
– Återigen en omställning, helt klart. Men universitetet har ordnat med ett repatrieringsstöd som bygger på att jag får tid att sätta mig in i forskningen under en övergångsperiod, där jag inte omedelbart behöver vara lika produktiv som andra forskare. Det känns som en riktigt bra lösning.
Namn: Finn Bengtsson
Ålder: 61 år
Parti: Moderaterna
Riksdagsledamot: 2006–2010 (ersättare), 2010–2018 (ordinarie)
Läs också:
