– Det stod cirka tio personer i receptionen med omlistningsblanketter när jag kom i morse, berättar Per Repfennig, verksamhetschef vid den privata vårdcentralen Läjeskliniken.
Den 30 april upphörde det tre månader tillfälliga omlistningsstoppet som införts i Varberg. Som Läkartidningen berättat tidigare har de regiondrivna vårdcentralerna haft problem med läkartillgängligheten, vilket resulterat i köer. Det har gjort att många patienter sökt sig till de privata aktörerna, vilka fått en alltmer ökad arbetsbelastning.
– För vår del har omlistningsstoppet räddat oss, säger Sverker Nilsson, verksamhetschef på den privata Neptunuskliniken i Varberg.
– Vår arbetsmiljö hade gått fullständigt åt pipan och det hade riskerat patientsäkerheten om vi hade haft ett fortsatt fritt inflöde av patienter som är styvmoderligt eller ofta dåligt behandlade sedan lång tid tillbaka och som inte fått några läkarkontakter på de offentliga vårdcentralerna.
Orsaken till omlistningsstoppet var just ett flöde av patienter från de offentligt drivna vårdcentralerna i Varberg till de privata. Ett par månader in i stoppet begärde de privata vårdcentralerna att det skulle förlängas ytterligare tre månader, till sista juli. Men där gav Region Halland avslag.
– Tyvärr fick vi inte förlängt omlistningsstopp och tyvärr har inte de offentliga vårdcentralerna agerat som de borde under omlistningsstoppet, säger Sverker Nilsson.
Den offentliga primärvården i Halland har i sin handlingsplan beskrivit åtgärder som rör bland annat ökad telefontillgänglighet, utökad öppettid, sjuksköterskebaserad drop-in och en rekryterad psykolog.
Sverker Nilsson ser dock ingen större förbättring när det gäller läkartillgänglighet.
– Jag är orolig att det kommer att bli ett fortsatt flöde från de offentliga vårdcentralerna till oss privata, och det har vi ingen möjlighet att ta hand om. Vi har mer än nog överskridit vår gräns.
Nu ser han ett problem med att driva en framgångsrik privat vårdcentral.
– Det är ett moment 22 – det är egentligen bättre att vara lite dålig så att du inte får för många patienter.
Både Per Repfennig och Sverker Nilsson vill nu se ett listningstak för vårdcentralerna, alternativt per läkare.
– Arbetsmiljön för vår personal försämras. Vi kan inte ta hand om alla patienter, det blir en frustration. Det tycker jag är ett tungt vägande skäl, säger Per Repfennig.
– Jag hoppas att det blir en valfråga, säger Sverker Nilsson.
Närsjukvårdens förvaltningschef Kaarina Sundelin avböjer av tidsskäl en telefonintervju med Läkartidningen, men svarar på frågor via mejl. Angående vad som görs för att öka läkartillgängligheten vid de offentliga vårdcentralerna, skriver hon att regionen »har en pågående läkarrekrytering«. Man arbetar också med att se till att »hjälpa patienterna till rätt profession direkt«. Regionen satsar på så kallad task shifting, att olika kompetenser används så optimalt som möjligt, vilket enligt Kaarina Sundelin leder till att läkartider frigörs.
På frågan om hon tror att patienterna kommer att fortsätta söka sig till privata aktörer på grund av läkartillgängligheten svarar hon att regionen fortsätter arbetet med att rekrytera och förbättra arbetsprocesser.
Tillförordnade regiondirektör Jörgen Preuss säger dock till SVT Halland att de regiondrivna vårdcentralernas plan är »nöjaktig«. Han tycker att de privata aktörerna måste anpassa sin verksamhet och att Vårdval Halland fungerar väl, men måste ses över i förhållande till samhällsutbyggnaden.
Läs även:
