– Det finns en stor uppgivenhet hos många kollegor. För dem som uteslutande jobbar på akutmottagningen är det otroligt frustrerande att man från organisationen inte kan presentera ett vettigt sätt att arbeta på. Just nu är det strömavhopp från hela kliniken, säger Mikael Nilsson.
Han är specialist i internmedicin inom akutverksamheten, biträdande överläkare och skyddsombud på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Den bild som framkommit av läkare som sitter och rullar tummarna för att det inte finns tillräckligt med patienter på intensivakuten tycker han är en grov förenkling. Bitvis är det mycket att göra, berättar han, men det finns också stunder när det är ganska tomt. Alltmedan akutmottagningarna på övriga Stockholmssjukhus upplevs som konstant överhopade med patienter. Och de nya närakuter som ska avlasta akutsjukhusen är inte tillräckligt rustade för den här typen av patienter, menar Mikael Nilsson.
Karolinska universitetssjukhuset i Solnas nya intensivakut ska ta emot 15 000 patienter årligen, jämfört med den gamla akuten som hade kapacitet för 85 000. Tanken med intensivakuten är att endast mycket svårt sjuka som kommer med ambulans eller via remiss ska hanteras där.
Det leder till en selektion av patienter som upplevs som otydlig, otymplig och som ger akutverksamheten för få patienter att jobba med. Den rotation som ska motverka det, genom att läkare även ska arbeta på andra akutmottagningar i Stockholm, ogillas också av flera som känner att de tappar kontinuitet i sitt arbete.
Generellt sett tycker Mikael Nilsson att intensivakuten har ett otydligt uppdrag som inte är förenligt med ett universitetssjukhus eller som stämmer överens med den organisation man har haft tidigare och de vanliga förutsättningarna för hur en akutmottagning ska fungera. Det, tillsammans med ett bagage av missnöje sedan tidigare, får folk att vilja hoppa av, säger han.
Både facket och den politiska oppositionen vill bredda intensivakutens uppdrag så att den får fler patienter. Det tycker Mikael Nilsson är en bra första akut åtgärd. Men det räcker inte.
– Vi kan inte bredda uppdraget och samtidigt ha kvar samma dåliga organisationsmodell, för då kommer inte folk vilja jobba där ändå.
Hur orolig är du för personalflykt?
– Jag är väldigt orolig. Det här går inte åt rätt håll.
Det handlar inte bara om att Karolinska universitetssjukhuset förlorar läkare inom funktionsområde akut. Hela Stockholm kan förlora läkare som arbetar med akutsjukvård, menar han.
– En del får ju nog av sjukvården eller den organisation vi har just nu och söker sig till något helt annat än att ta hand om akut sjuka patienter. Vi talar om läkare med 10–20 års erfarenhet.
Nu måste politikerna göra ett omtag med en snabbutredning och konsekvensanalys av Karolinskas modell, säger han. Och när man bygger ett nytt – eller nygammalt – arbetssätt måste man utgå från professionen.
– Vi har lite tur ändå att det här händer ett valår. Vi kan göra det till en politisk fråga: Ut med budskapet så att politikerna måste ta ställning till hur man ska göra. Det ska vara konkreta löften till stockholmarna, säger Mikael Nilsson.
Läs även:
Läkare: Backa bandet för Karolinskas intensivakut
Nästan tomt på Karolinskas intensivakut – läkare sysslolösa
Planeringen för intensivakuten vid NKS
Intensivakutens kirurger ska rotera på andra sjukhus
NKS satsning på intensivakut hotar läkarutbildning
