Sedan 2016 har regeringen och Sveriges Kommuner och landsting, SKL, genom årliga överenskommelser gjort riktade insatser för att stävja den psykiska ohälsan i befolkningen efter att den ökat de senaste tjugo åren. Hittills har drygt 1,5 miljarder kronor betalats ut och i år har ytterligare 1,4 miljarder kronor öronmärkts för detta.

Nu har Socialstyrelsen undersökt vad den senaste miljardsatsningen – som bland annat haft ett särskilt fokus på barn och unga – har lett till. Resultatet av uppföljningen visar att de konkreta resultaten är få.

Det mesta av arbetet har hittills gått ut på att göra behovsanalyser och ta fram handlingsplaner för vad som behöver göras.

– De handlingsplaner som tagits fram har i relativt stor utsträckning ännu inte börjat omsättas i praktisk verksamhet, säger Kristina Sinadinovic, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

En annan slutsats är att de konkreta åtgärderna inte kommer till skott och att det verkar råda oklarheter om hur man bäst ska agera. Innehållet i handlingsplanerna varierar mycket och stora summor har gått till att ändra i planerna – inte till att sjösätta dem.

Orsakerna till det är flera: Det har inte varit en prioriterad del i uppdraget och förutsättningar och krav har ändrats under arbetets gång. Men nu manar Socialstyrelsen till handling.

– Det är nu viktigt att i stället för att göra ytterligare revideringar och breddningar av dessa handlingsplaner lägga fokus på förankringsarbete och implementering, säger Kristina Sinadinovic.

Men Socialstyrelsen lyfter även fram exempel där satsningen gjort skillnad. Ett handlar om en riktad satsning mot ungdomsmottagningarna, där ungefär två tredjedelar av medlen gick till att öka bemanningen och resten av pengarna använts till att utöka öppettiderna och starta fler mottagningar.

Om ett år publicerar Socialstyrelsen en slutrapport där man tittar på effekterna av hela satsningen.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell att det finns stora brister både vad gäller tillgänglighet och samverkan inom psykologisk behandling. »Det är nu dags att dra nytta av grunden som lagts genom de handlingsplaner och utvecklade samarbetsformer mellan kommuner och landsting som tagits fram samt att ta vara på den stora kunskap som i dag finns inom barn- och ungdomspsykiatrin om vad som kan och behöver göras«, skriver hon i debattartikeln.

Olivia Wigzell hänvisar även till en attitydundersökning om psykisk hälsa som myndigheten har gjort. Den visar bland annat att bara en av fyra anser att personer med psykiska problem får den hjälp som de behöver.

I december kom en rapport från Socialstyrelsen som visade att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar snabbt. På tio år har en fördubbling skett. I dag lider 190 000 barn och unga av någon form av psykisk ohälsa. Även Folkhälsomyndigheten har nyligen uppmärksammat den oroande trenden i en undersökning som visar att det skett en fördubbling av symtom på stress och psykisk ohälsa bland 13- och 15-åringar sedan 1980-talet.