SKL kommer med en ekonomirapport två gånger om året. I vårens rapport uppges resultatet vara bra i stort i kommunerna – medan landstingen och regionerna haft det tuffare. Det sammantagna resultatet var 2,6 miljarder kronor förra året, vilket är en miljard sämre än 2016. Alla landsting och regioner utom Stockholms läns landsting har höjt skatten de senaste åren.
Fem landsting redovisade ett underskott: Region Jämtland Härjedalen, Landstinget Blekinge, Region Skåne, Region Halland och Region Östergötland. På kort sikt gäller det att bromsa utvecklingen och få ordning på ekonomin. SKL lyfter fram Region Norrbotten som ett positivt exempel. Från att år efter år ha gått back har regionen lyckats vända utvecklingen.
Nästa år beräknas tillväxten sjunka och högkonjunkturen mattas av. Utan ökade statsbidrag och med ett oförändrat välfärdsåtagande skulle kommunernas och landstingens verksamheter få ett underskott på 27 miljarder år 2021.
Det största hindret inför framtiden är den akuta bristen på personal, som bedöms djupna. En stor grupp läkare och annan sjukvårdspersonal har nyligen gått i pension. Samtidigt ökar antalet barn, unga och äldre snabbt – men inte gruppen som är i arbetsför ålder. Det innebär att belastningen på sjukvården är hög och att det framför allt är unga, nyanställda som ska hantera den pressade situationen. På längre sikt kan dock de senaste årens stora invandring lösa en del av bemanningsproblemen.
– Kommuner, landsting och regioner är Sveriges största arbetsgivare och har behövt drygt en fjärdedel av den totala sysselsättningsökningen de senaste tio åren. Det är inte rimligt att tro att kommunsektorn skulle kunna rekrytera i särskilt mycket snabbare takt än andra sektorer. Vi behöver helt enkelt hitta andra lösningar, säger Annika Wallenskog, chefsekonom, i ett pressmeddelande.
SKL:s lösning är nya arbetsmetoder och arbetssätt där tekniska möjligheter används för att göra arbetet mer effektivt, samt ökad samverkan mellan landstingen och kommunerna. Enligt SKL:s ordförande Lena Micko är en annan lösning att se heltidsarbete som en norm och få fler att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna.
SKL vill även att statsbidragssystemet ses över. För sjukvårdens del vill man se mer långsiktiga och strategiska statsbidrag och mindre detaljstyrning.
– Riktade statsbidrag ökar administrationen och försämrar förutsättningar för kommuner, landsting och regioner att planera långsiktigt och sätta in resurser där de bäst behövs, säger Lena Micko.
Ytterligare utmaningar för landstingen är omställningen av vården och stora investeringar. Det byggs och ska byggas många nya vårdbyggnader, bland annat sjukhus, under de kommande åren. De befintliga byggnaderna byggdes till största delen under 1970- och 1980-talen och många har passerat sina bäst före-datum, samtidigt som behoven och kraven på sjukvården har ändrats sedan dess. Landstingens kostnader för förmånsläkemedel har också ökat rejält sedan 2014.
SKL har frågat samtliga landstings- och regiondirektörer hur de ser på de ekonomiska förutsättningarna och vilka åtgärder de anser behövs. Direktörerna anser att förutsättningarna har försämrats jämfört med föregående år och att omfattande effektiviseringar krävs för att få en ekonomi i balans nästa år.
