Riksrevisionen har granskat hur sjukskrivande läkare bedömer arbetsförmåga vid psykiatriska diagnoser. Granskningen bygger främst på intervjuer med läkare i primärvården.
Resultatet visar att det finns en stor osäkerhet när det gäller vilka krav som läkaren ska leva upp till. Läkarna upplever att det är oklart när ett läkarintyg anses vara tillräckligt underbyggt vid psykisk ohälsa. Svårigheterna att beskriva patienters funktionsnedsättning verkar enligt Riksrevisionen främst bero på brist på undersöknings- och provresultat.
– I grund och botten verkar det saknas samsyn mellan primärvårdsläkarna och Försäkringskassan om möjligheterna att mäta och gradera funktionsnedsättning vid psykisk ohälsa, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett pressmeddelande.
Även begreppet »normalt förekommande arbete« förvirrar många läkare. Oklarheterna kring terminologin kan påverka likformigheten i bedömning av arbetsförmåga, påpekar Riksrevisionen.
Granskningen blottar även kunskapsluckor inom försäkringsmedicin och psykiatri hos läkare i primärvården. Ett annat problem är tidsbrist i patientmötet. Läkarna har begränsad information om patientens arbetsuppgifter och arbetsvillkor och kort om tid för att bedöma arbetsförmåga, enligt Tina Malmberg, projektledare på Riksrevisionen.
– Det här är ganska komplext. Läkaren ska sätta sig in i patientens situation och vad det här kan handla om. Det handlar mycket om att skapa ett förtroende i mötet med patienten – låta patienten komma till tals, det är något som läkare framhåller är viktigt vid psykisk ohälsa, att patienten får berätta sin historia, säger hon i en intervju i Sveriges Radio.
För läkarnas del leder intygsskrivandet ofta till frustration. Tidigare studier har visat att många läkare upplever att arbetet med sjukskrivningsärenden är så svårt och administrativt betungande att det ibland är ett arbetsmiljöproblem. Riksrevisionens granskning visar samma sak.
Det är vanligt att Försäkringskassan kräver kompletteringar av läkare, eftersom myndigheten anser att intygen är bristfälliga. Läkarna upplever i sin tur att Försäkringskassan fäster stor vikt vid vissa ord eller formuleringar, trots att det ur ett medicinskt perspektiv saknar betydelse. Riksrevisionen ser en risk att läkarens ambition att leva upp till Försäkringskassans krav leder till att läkaren skriver av informationsmaterial från Försäkringskassan eller Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.
Enligt Läkarförbundet ställer Försäkringskassan fel krav på läkarintygen. Förbundets ordförande Heidi Stensmyren kräver ett omtag och säger att det är viktigt att få igång en dialog med myndigheten.
– Det är en orimlig situation både för patienter och läkare. Vi vill ge en god och säker vård, att lägga orimligt mycket tid på sjukintygen och olika kompletteringar tar tid från de viktiga patientmötena, säger hon i ett pressmeddelande.
En annan sak som tas upp är svårigheterna många läkare upplever när det gäller att förena rollerna som medicinskt sakkunnig och patientens behandlande läkare. Läkarna som intervjuats säger att det är »oförenligt med läkarrollen att misstro sin patient och att det är viktigt att patienten inte uppfattar det som att läkaren är en motpart«.
Bristen på samsyn tar tid och kostar mycket pengar. Den enskilde riskerar att komma i kläm i en rättosäker och godtycklig sjukskrivningsprocess samt drabbas av onödig oro i väntan på beslut om sjukpenning, konstaterar Riksrevisionen.
I januari i år fick Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag av regeringen att förbättra samarbetet mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Riksrevisionen föreslår att regeringen även ger dem i uppdrag att se över modellen för försäkringsmedicinsk analys, med fokus på DFA-kedjan (diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning), när det gäller psykiatriska diagnoser.
– Vi rekommenderar att hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen och Försäkringskassan gemensamt för en diskussion om vad som är möjligt att få fram i ett läkarintyg, vilka krav som är rimliga att ställa, säger Tina Malmberg till Sveriges Radio.
Läkarförbundet håller med om att det behövs en sådan diskussion. I komplexa fall är det mycket svårt att utifrån medicinsk grund avgöra arbetsförmåga och aktivitetsbegränsning, enligt Heidi Stensmyren och förbundets andre vice ordförande Ove Andersson.
De senaste fyra åren har psykiatriska diagnoser varit den vanligaste orsaken till sjukskrivning. 46 procent av de pågående sjukskrivningarna tillhör kategorin.
Riksrevisionens granskning är den första av två granskningar som handlar om sjukskrivning vid psykisk ohälsa. Nästa rapport kommer i slutet av sommaren.
Riksrevisionens rapport »Bedömningen av arbetsförmåga vid pyskisk ohälsa – en process med stora utamaningar« hittar du här.
Läs också:
Bättre samarbete kring sjukskrivningar i sikte
Regeringen vill se bättre samarbete kring sjukskrivningar
60 procent fler kompletteringar av läkarintyg jämfört med 2011
Granskning: Försäkringskassans bedömningar håller inte måttet
Kompletteringar av läkarintyg vid sjukskrivningar ska utredas
Kvalitetsbrister i ny modell för bedömning av arbetsförmåga
Kompletteringar till Försäkringskassan ett växande arbetsmiljöproblem
