Regeringens utredare Anna Nergårdh (till höger) lämnar över delbetänkandet »God och nära vård – en primärvårdsreform« till socialminister Annika Strandhäll (S). Foto: Joakim Andersson
I dag, fredag, presenterar regeringens utredare Anna Nergårdh sitt andra delbetänkande i utredningen »Samordnad utveckling för god och nära vård«.
– Det här är kanske den viktigaste statliga utredningen som finns i dag, sa socialminister Annika Strandhäll (S) vid fredagens pressträff, där även representanter för såväl professionen som patienter fanns på plats.
– Vi behöver se till att sjukvården kommer närmare dem som verkligen behöver den. Det kräver ett brett engagemang – och sättet som vi har arbetat med den här utredningen är ett bevis på det engagemanget, fortsatte hon.
Enligt socialministern finns det ett stort behov av att förstärka och utveckla primärvården. Svensk sjukvård är uppbyggd för en annan tid, menar hon – målet med den pågående omställningen är att ge primärvården de bästa förutsättningarna att se hela människan och hennes behov.
För att klara det räcker det inte med ett eller två enskilda förslag, framhåller Anna Nergårdh. Väljer regering och riksdag däremot att gå vidare med förslagen i sin helhet innebär det en primärvårdsreform som förändrar hela vården, sa hon vid pressträffen.
Vikten av såväl tillgänglighet som kontinuitet poängteras särskilt. Ett av utredningens förslag är att primärvården ska kunna ta emot patienter med brådskande behov mellan klockan 07 och 22.
– Så länge det uppfattas som svårt att nå primärvården samtidigt som akutmottagningen är öppen, är det dit man vänder sig, säger Anna Nergårdh.
Huvuddelen i delbetänkandet kretsar kring förslag om ett nationellt utformat uppdrag för primärvården. Flera av förslagen är kända sedan tidigare. Det gäller bland annat vilka kompetenser som primärvården ska vara skyldig att erbjuda.
– När det gäller primärvårdens uppdrag tydliggör vi att primärvården ska tillhandahålla de hälso- och sjukvårdstjänster och de kompentenser som behövs för att uppfylla befolkningens första nivå av sjukvård. Det slår vi fast, säger Anna Nergårdh.
– Vilka kompetenser behöver man då? Ja, man behöver förstås allmänläkarkompetens och distriktssköterska, men man behöver också fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog och kurator för att svara mot det som är befolkningens behov i dag, inte minst när det gäller psykisk ohälsa och också för att klara de förebyggande uppdrag man faktiskt har, fortsätter hon.
Det betyder dock inte att varje vård- eller hälsocentral måste erbjuda allt inom det nationella uppdraget, utan vissa saker ska kunna erbjudas genom vårdval.
Delbetänkadet innehåller också förslag om en tydligare lagstiftning vad gäller fast läkarkontakt i primärvården, så att fler kan få tillgång till en sådan.
En fast läkarkontakt ska, enligt delbetänkandet, kunna vara en specialist i allmänmedicin, geriatrik, barn- och ungdomsmedicin eller ha annan likvärdig kompetens, alternativt vara ST-läkare i allmänmedicin.
För att detta ska bli möjligt krävs enligt Anna Nergårdh att antalet allmänläkare i primärvården ökar. Därför föreslås en riktad statlig satsning för att utbilda 1 250 specialister i allmänmedicin under åren 2019–2027.
Utredningen anser dock att det måste finnas en begränsning för hur många man kan vara fast läkarkontakt för, inte minst ur patientsäkerhetssynpunkt. Därför föreslås att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram riktlinjer för detta.
Samtidigt konsterar Anna Nergårdh att det även bör vara möjligt att begränsa antalet patienter som listar sig hos en viss vårdgivare – något som föreslås utredas vidare inom ramen för den utredning som Göran Stiernstedt för närvarande arbetar med, »Ordning och reda i vården«.
Något förslag om listning direkt på läkare i primärvården finns därmed inte med i delbetänkandet.
– Vi ser att vi vill fortsätta kunna ha olika storlek på organisation och olika driftsformer inom primärvården. Det vore olyckligt att låsa fast sig vid en typ av driftsform, vilket man ju ofta gör med listning på läkare och ett mer privat utformat system, när vi redan har en brist på komptetenta medarbetare. Vi ser i stället att vi måste öppna för att man faktiskt kan välja att arbeta på olika sätt, kommenterar Anna Nergårdh.
Ett annat förslag rör intygsskrivning och signering. Här bedömer utredningen att det kan finnas anledning att se över förutsättningarna för en mer professionsneutral reglering av intygsskrivande. Därför föreslås att berörda myndigheter får i uppdrag att se över sina krav på intyg för att möjliggöra för fler yrkesgrupper än läkare att skriva intyg.
Socialminister Annika Strändhäll vill i nuläget inte peka ut några förslag i delbetänkandet som hon anser vara särskilt viktiga.
– Det är svårt att plocka ut ett enskilt förslag, precis som Anna Nergårdh sa, utan det här är ju en bredd av förslag för att ställa om hälso- och sjukvården på ett seriöst sätt. Men det är klart, förslagen som rör kontinuitet, ökad delaktighet för patienten och att vi nu på allvar tar tag i att se till att det här blir verklighet, säger hon.
Förslagen som presenterades i Anna Nergårdh första delbetänkande mynnade snabbt ut i en proposition om förändrad vårdgaranti och nya principer om att vården ska organiseras så att den kan ges nära medborgarna. Propositionen röstades nyligen igenom av riksdagen.
På frågan om det kan bli tal om en lika snabb hantering av några av de nya förslagen svarar Annika Strandhäll:
– Jag kommer snabbt vilja skicka ut den här utredningen på remiss och så får vi titta på remissvaren, men det finns ju flera delar här som det är angeläget att komma vidare med så snart som möjligt, till exempel en fast läkarkontakt.
Utredningen föreslår att samtliga föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 1 juli 2020. Hela delbetänkandet »God och nära vård – en primärvårdsreform« finns att läsa här.
Anna Nergårdhs slutbetänkande, som bland annat fokuserar på samverkan mellan huvudmännen och ändamålsenligheten i begreppen öppen och sluten vård, ska lämnas senast i mars nästa år.
Läs mer:
Längre öppettider och fler allmänläkare föreslås
Anna Nergårdh: »Jag känner ett stort ansvar«
Första förslagen om framtidens sjukvård börjar ta form
Ny vårdgaranti lovar bedömning inom tre dagar
»Förslaget kommer sätta ytterligare press på primärvården«
Regeringen föreslår förstärkt, professionsneutral vårdgaranti
