Viktig kunskap saknas om behandlingseffekter inom rättspsykiatrin, som på flera punkter skiljer sig från allmänpsykiatrin. Det konstaterar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, som på regeringens uppdrag utvärderat läkemedelsbehandling och psykologisk behandling inom rättspsykiatrin.

I två rapporter som publiceras i dag, den 18 juni, beskrivs resultatet. 

Jämfört med allmänpsykiatrin är det i rättspsykiatrin vanligare med flera psykiatriska diagnoser samtidigt, till exempel psykossjukdom, autismspektrumtillstånd, personlighetssyndrom och substansbrukssyndrom. Vården ges under tvång. När det gäller läkemedel får majoriteten av patienterna antipsykotiska läkemedel, och det gäller även patienter utan psykosdiagnos. Det är också vanligare att patienter får flera antipsykotiska läkemedel, och traditionella antipsykotiska läkemedel är också vanligare. Det behövs behandlingsstudier som undersöker om dessa skillnader är motiverade, skriver författarna till den ena rapporten, Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård.

Författarna anser också att erfarenheten av läkemedelsbehandling hos de olika rättspsykiatriska enheterna bör vara omfattande med tanke på att vårdformen funnits länge, och denna erfarenhet borde kommuniceras mellan de olika enheterna så att den kunskap som ändå finns sprids. 

I allmänpsykiatrin finns riktlinjer för läkemedelsbehandling, men det finns inga särskilda sådana för rättspsykiatrin. Författarna anser att rättspsykiatrin i avvaktan på ny kunskap bör »ta till sig de riktlinjer som finns för läkemedelsbehandling inom allmänpsykiatrin«, särskilt vad gäller nationella riktlinjer för behandling med antipsykotiska läkemedel och substansbruksbehandling. 

Även när det gäller effekter av psykologisk behandling saknas kunskap. Den forskning som finns räcker inte för att göra tillförlitliga metaanalyser, enligt rapporten »Psykologiska behandlingar och psykosociala insatser i rättspsykiatrisk vård«. Rapporten påpekar dock att det är möjligt att genomföra kontrollerade studier av behandlingseffekter inom rättspsykiatrin och att behovet av forskning är stort. Rapporten tar också upp skillnader i praxis, som visar sig vara stora både i fråga om tillgång på behandlingar och insatser. En rundfrågning visade att följande behandlingar och insatser används, men i varierande grad:

  • Motiverande samtal/motivational interviewing
  • Kognitiv beteendeterapi
  • Psykodynamisk terapi
  • Integrerad psykologisk terapi
  • Illness management and recovery program
  • Brottsbearbetning
  • Ett självständigt liv
  • Nätverksstöd
  • Patient-och anhörigutbildning/stöd, familjeinterventioner

Både av etiska skäl – eftersom vården sker under tvång – och av hälsoekonomiska skäl – en patient i rättspsykiatrisk slutenvård kostar omkring 2,4 miljoner per år – är det angeläget att förbättra kunskapsläget och behandlingseffekterna, enligt båda rapporterna.

Varje år överlämnas omkring 300 personer till rättspsykiatrisk vård i Sverige. Under 2016 vårdades 1 700 personer i öppen eller sluten rättspsykiatri. Vårdtiden är i snitt sex år.