Satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar startade 2014 och pågick till år 2017. Totalt lades 450 miljoner kronor på detta.
Nästan halva befolkningen har en kronisk sjukdom och en fjärdedel har två eller fler. De kroniska sjukdomarna står i dag för en stor del av landets totala sjukvårdskostnader (cirka 80-85 procent, enligt Vårdanalys) och befolkningen blir allt äldre. För många av de drabbade kommer sjukdomen påverka livet i hög grad.
I den nationella strategin som ligger till grund för satsningen lyfts tre områden fram som särskilt angelägna att utveckla: kunskapsbaserad vård, patientcentrerad vård och prevention. Med hjälp av strategin, ett mer aktivt användande av nationella riktlinjer och mer delaktiga patienter skulle utvecklingen brytas, sades det när den fyraåriga satsningen presenterades.
Så hur blev det då?
Vårdanalys har följt upp hur insatserna i satsningen genomförts och vad de har lett till genom intervjuer, enkäter, dokumentanalys och en litteraturstudie. Myndigheten beskriver satsningen som »angelägen« och tycker att viktiga steg har tagits.
Störst fokus har legat på att stödja primärvården till en kunskapsbaserad vård. Man har bland annat utvecklat nya strukturer för att ta fram gemensamma kunskapsstöd samt arbetat för att förbättra möjligheterna till uppföljning och främja ett patientcentrerat arbetssätt. Socialstyrelsen har även tagit fram riktlinjer för flera kroniska sjukdomar.
Samtidigt bedömer Vårdanalys att arbetet behöver breddas och utvecklas ännu mer. Och – om det ska göra skillnad – måste patienternas perspektiv, kunskap och erfarenheter tas till vara.
– Vi ser att många av insatserna har lett till kunskapsunderlag och stödsystem med fokus på att stödja primärvården, men de har ännu inte i stort påverkat hur vården genomförs, säger utredaren Ida Nyström i ett pressmeddelande.
Enligt Vårdanalys är det för tidigt att dra slutsatser om satsningens långsiktiga effekter, eftersom flera av de centrala insatserna inte fått fäste än. Nu måste landstingen och regionerna ta ansvar för att initiativen sprids i den kliniska vardagen, enligt myndigheten.
– Landstingen behöver nu se till att de utvecklingsinitiativ som har tagits kommer patienterna till del i vårdens vardag, och regeringen bör säkra en nationell uppföljning av det fortsatta arbetet kring kunskapsstyrningen, säger Karin Nylén, vikarierande generaldirektör, Vårdanalys.
Läs mer:
