Läkartidningen har tidigare berättat att huvudskyddsombudet för läkarna i Uppsala, Anna Rask-Andersen, vänt sig till Arbetsmiljöverket med krav på att Region Uppsala ska ta bort de loggar med fullständiga namnuppgifter på den vårdpersonal som varit delaktig i patientens vård, som finns tillgängliga via direktåtkomst i patientens journal på nätet.

Detta register kan enligt anmälan innebära risker för hot och våld mot vårdpersonalen och deras familjer, bland annat genom att en patient med tillgång till ett fullständigt namn kan få fram uppgifter om exempelvis bostadsadress.

Nu kommer Arbetsmiljöverket med beskedet att de avvisar skyddsombudets begäran. Detta med hänvisning till att frågor om journalhantering rör patientdatalagen.

»Som framgår av 7 kap. 7 § arbetsmiljölagen har Arbetsmiljöverket enbart mandat att besluta om tvångsåtgärder för att arbetsmiljölagen (eller med stöd av den utfärdade föreskrifter) ska följas«, skriver Arbetsmiljöverket i sitt beslut.

I en kommentar till Läkartidningen angående anmälan till Arbetsmiljöverket uppgav Region Uppsalas säkerhetschef Monique Holmgren att man från regionens sida har tagit tag i frågan om namnuppgifter i nätjournalerna och att regionens jurister ska ta diskussionen vidare till Sveriges Kommuner och landsting, SKL.

Andreas Fischer, styrelseledamot i Sjukhusläkarna och ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm, välkomnar att frågan uppmärksammas och vill gärna se att det görs en nationell översyn.

– Det är jättebra att man också lyfter det här nationellt. Vi förespråkar en mer nationell styrning bland annat vad gäller frågor som rör hot, våld och säkerhet. Man borde börja fundera på sjukvården i termerna skyddsvärd verksamhet, med allt vad det innebär. Och vi är absolut inte emot ny teknik och digitala lösningar, men det måste ske i dialog med oss i professionerna.

Han är dock mycket kritisk till hur Region Uppsala hanterat situationen som uppkommit.

– Jag tycker att det är skamligt att man inte lyssnar på ett huvudskyddsombud som Anna Rask-Andersen, som har så stor erfarenhet. Att hon måste stånga huvudet blodigt och gå så långt som att anmäla till Arbetsmiljöverket är djupt beklagligt. Man bör ju rimligen anta att hon har fog för sin oro, och vi vet ju att hoten mot våra medlemmar har ökat. Sammanfattningsvis är detta mycket talande för att arbetsgivaren inte lyssnar på vårdens anställda. Jag förstår inte att man inte som arbetsgivare agerar direkt när man får sådana signaler, säger Andreas Fischer och fortsätter:

– Jag tycker att det är uppenbart att Region Uppsala i det här fallet inte gjort sin hemläxa vad gäller säkerhetsarbete och riskanalyser utan bara genomdrivit den här funktionen i journalen.

Hur ser du på den eventuella konflikten mellan patientens rätt att få veta vem som deltagit i vården kontra risker för hot och våld?

– Det är mycket enkelt. Enligt våra jurister har vårdgivaren ingen skyldighet att lämna ut information om namn på vårdpersonalen genom direktåtkomst i nätjournalen. Jag menar att den här informationen inte heller är direkt nödvändig för patienten. Vill en patient ha reda på exakt vilka som deltagit i vården ska det självklart vara möjligt, patienten har rätt till sin journal, men det kan man göra vid ett senare tillfälle, exempelvis över telefon eller genom att sitta ner med sin läkare.

– Detta anser jag också gäller för annan information av mer medicinsk karaktär i journalen. Det är ofta komplexa saker som står där och detta förstås oftast bäst i samråd och samtal med läkaren.

Frågan om nätjournaler och vad dessa ska innehålla är inte ny. Enligt Andreas Fischer har frågan på ett eller annat sätt varit uppe på Läkarförbundets dagordning sedan nätjournalerna introducerades.

– Men jag tycker att det är uppenbart att vi från Sjukhusläkarna och Läkarförbundet behöver arbeta hårdare med att ligga på arbetsgivarna om de här frågorna, och jag kommer själv att ta upp det igen. Det är mycket tråkigt och det skapar en väldigt dålig stämning när arbetsgivarna inte vill lyssna på vad vi har att säga.

Läs mer:

Region Uppsala: »Vi tar oron för hot och våld på största allvar«

Huvudskyddsombudet kräver: Ta bort vårdpersonals namn från nätjournal

Antalet skottskadade patienter ökar

Livvakt: Öppenheten i vården en utmaning för säkerheten

Sjukhusläkarna: Beväpnade skyddsvakter kan behövas på akuten

Journal via nätet ökade rädslan på akuten

SLF vill se åtgärder mot hot och våld