Samtliga åtta riksdagspartier hade skickat sina vårdpolitiska talespersoner till Storsjöteatern i Östersund, för att medverka i en direktsänd debatt på temat en rättvis vård. På agendan stod vårdköer, bemanningsproblem och centraliseringen av sjukvården.
Tonen var stundtals hård. Men förutom synen på privatisering, skattesänkningar och förslaget om en reformerad kömiljard, som den borgerliga Alliansen lade fram i veckan, verkade partiernas representanter överens om mycket.
Att bemanningsproblemen är en knut som måste lösas om tillgängligheten ska öka och vårdköerna ska minska, rådde det stor samstämmighet om.
– Vi har ingen vårdkris utan en personalkris. Det spelar inte någon roll vilka miljarder vi slänger in i hälso- och sjukvården om vi inte först har personal på plats, sa Vänsterpartiets Karin Rågsjö.
– Vårdens medarbetare sliter hårt i dag i hela landet. Det krävs en större grundbemanning. Det behövs mer pengar men på rätt sätt, sa Acko Ankarberg Johansson (KD).
Som lösning nämndes bland annat löneökningar, goda möjligheter till löneutveckling och vidareutbildning för sjuksköterskor, fler utbildningsplatser för både sjuksköterskor och läkare (vilket just nu införs), en bättre arbetsmiljö, digitalisering och en utbyggd och stärkt primärvård. Centerpartiets Anders W Jonsson lyfte fram en ökad transparens när det gäller sjukvårdens resultat och en större valfrihet.
– Vi vill ha ett system där patienten ska få information om var i landet man kan göra det aktuella ingreppet, hur väntetiderna och kvaliteten ser ut och att man sedan kunna välja var man vill göra det.
Sverigedemokraterna vill i sin tur införa en vårdgaranti för att få bort köerna och göra det lättare att få vård utomlands.
Trots att debatten stundtals ramlade in i diskussioner om vårdval i Stockholm och Nya Karolinska i Solna, fick den en lokal förankring genom kortintervjuer med patienter och vårdanställda. Annika Östling från Jämtlands läns läkarförening lyfte fram bemanningsproblem och gav njurmedicin vid Östersunds sjukhus som ett exempel. I dag finns där bara två fasta specialistläkare, men det dubbla behövs. För att klara av uppdraget tas hyrläkare in.
– De njurmedicinska patienterna behöver specialistkompetens. De är kroniskt sjuka, många är multisjuka och kontinuitet ger kvalitet och trygghet, sa Annika Östling och berättade att det finns en stor oro för att läget ska förvärras av de kortsiktiga och snabba besparingsåtgärder som regionen tvingas till på grund av den katastrofala ekonomin.
– Det får stora arbetsmiljökonsekvenser – och frågan är om man kan vara njursjuk och bo i Jämtland?
Socialminister Annika Strandhäll (S) berättade att det inom ett par månader kommer ett förslag på hur utjämningssystemet ska förändras.
– Man måste vara väldigt ödmjuk och konstatera att norra Sverige har de största demografiska utmaningarna, de största geografiska avstånden och en extremt utmanande situation när det gäller att klara bemanningen, sa Annika Strandhäll.
Anna Warg, områdeschef för kirurgin vid Östersunds sjukhus, beskrev i sin tur följderna av centraliseringen av länssjukvården.
– Det blir mer resande och längre väntetider för patienterna. Vi ser även att vi tappar kompetens och är oroliga att inte kunna hålla samma kvalitet i akutsjukvården. Vi ska klara avancerad kirurgi under jourtid men är inte betrodda att utöva den på dagtid.
När det gäller koncentration av specialistsjukvård – som väckt kritik på många andra håll i landet – var ödmjukheten bland politikerna påtaglig.
– Jag föreslår att ingen ger ett tvärsäkert svar. Utan att vi på varje område, inom varje fält, varje ingrepp ser hur vi ska hantera det, sa Liberalernas Anna Starbrink.
Läs också:
Jämtlandsläkare: »En bättre debatt än förväntat«
Vill ha jämlik vård oavsett om man bor i Jämtland eller Stockholm
Stor sjukvårdsdebatt i Östersund
Regionstyrelsen klubbade kritiserat sparförslag i Jämtland Härjedalen
