Det blev livliga diskussioner när Svenska läkaresällskapets kandidat- och underläkarförening bjöd in till paneldebatt på Karolinska institutet på tisdagseftermiddagen.
Rubriken för dagen var »Hur kan yngre läkare påverka politiska beslut?« men diskussionerna spände både över mer övergripande frågeställningar och mer konkreta arbetsrelaterade frågor.
I panelen och bland åhörarna diskuterades bland annat saker som politikers ansvar för sjukvården, landstingsorganisation, »new public management«, beslutsprocesser, styrmodeller och ersättningssystem. Diskussionerna gled också in på frågor som berörde sjuksköterskeflykt, överfulla akutmottagningar och arbetsmiljö.
I några sammanfattande svar gav också paneldeltagarna sin syn på själva huvudfrågan för debatten, hur yngre läkare kan påverka politiska beslut.
– Man ska inte underskatta möjligheterna att själv ta kontakt och berätta hur det ligger till. Min uppfattning är att de flesta av oss förtroendevalda politiker försöker svara på mejl och prata med folk. Det andra är att jag har oerhört stor respekt för er fackliga organisation. Den lyssnar jag på som förtroendevald politiker. Jag gör inte alltid som den säger, men jag tycker att Läkarförbundet är väldigt kloka och har förnuftiga resonemang kring hur sjukvården borde utvecklas, sa Dag Larsson (S), oppositionslandstingsråd.
Marie Ljungberg Schött (M), landstingsråd i Stockholms läns landsting, lyfte fram att man först och främst ska gå och rösta.
– Annars tycker jag som Dag. Hör av er och berätta och fundera i det dagliga jobbet på vad som skulle kunna vara bättre. Det handlar inte bara om pengar, utan det handlar om väldigt mycket andra saker också. Många saker kan man göra själv på jobbet och man kan ta upp det med sina chefer som kan fatta beslut. Det ska man inte förakta.
– Allt är inte politiska beslut, men när man har idéer som kräver politiska beslut så dra er inte för att berätta. Gör det genom facket, individuellt eller i en liten grupp. Bjud in oss och gör det inte bara när det är val utan gör det någon gång emellan och gör det för att prata om en enskild specifik fråga, fortsatte hon.
Märit Halmin, ledamot i Svenska läkaresällskapets nämnd och initiativtagare till Läkaruppropet betonade å sin sida vikten av yrkesetiken.
– Nu när ni kommer ut och börjar jobba vill jag uppmana er att ni bibehåller era yrkesetiska ideal och reagerar och protesterar när ni inte kan uppfylla dem. Då tror jag att det kan bli en konstruktiv förändring som kommer från oss i professionen, i stället för att man blir bitter och sur och går och gnäller i fikarummet, sa hon
– Jag kan bara instämma, sa Yvonne Dellmark, ordförande i Karolinska universitetssjukhusets läkarförening och vice ordförande i Stockholms läkarförening.
– Behåll inställningen att det är systemet som ska ändras, inte ni. För att kunna komma dit behöver man organisera sig. Det är självklart att man som individ kan skriva direkt till politikerna, men dels har man kanske ett dåligt faktaunderlag för att man bara ser sin egen bild, dels vet man inte alltid vilket arbete som redan görs. Oavsett om man väljer Läkaresällskapets eller Läkarförbundets väg in till politikerna så är det viktigt att gå samman och se vad som redan är gjort, fortsatte hon.
Jan Öhrming, professor i företagsekonomi vid Södertörns högskola och författare till en bok om verksamheten vid Nya Karolinska Solna, gav följande uppmaning:
– Om man vill påverka så tycker jag att man ska engagera sig lokalt i yrkesföreningar och fack, oavsett om man jobbar offentligt eller inom den privata sjukvården. En annan funktion är skyddsombuden. De får veta en hel del och de betyder en del för de har stöd av regler av lagstiftning. Men jag tycker att man ska engagera sig lokalt så mycket man orkar, sa han.
Hela debatten finns att ta del av i videoformat på SLS Kandidat- och underläkarförenings Facebook-sida.