Det nationella vårdprogrammet i akut onkologi består av korta, handfasta råd om 19 akuta tillstånd som cancerpatienter kan drabbas av. Antingen på grund av sjukdomen i sig, eller på grund av sin behandling.

Men till skillnad från de flesta andra vårdprogram inom det här området riktar det sig inte till dem som jobbar i cancersjukvården.

Målgruppen är i stället vårdpersonal som möter vuxna cancerpatienter som söker för akuta onkologiska tillstånd vid andra instanser – till exempel i primärvården, hemsjukvården eller på akuten.

– Syftet är att patienten ska få ett adekvat omhändertagande vid onkologiska tillstånd där det behövs en snabb handläggning och att det ska vara likvärdigt i landet, oavsett var man söker, säger Magnus Lagerlund, verksamhetschef på onkologen i Kalmar och ordförande i gruppen som tagit fram vårdprogrammet på uppdrag av Regionala cancercentrum i samverkan.

I dag, inte minst på grund av nivåstrukturering, får många patienter sin cancerbehandling långt från sitt närmaste sjukhus.

– Men det är ändå där de söker vård om de får akuta besvär. Vi vill underlätta för läkare och annan vårdpersonal att göra den initiala insatsen snabbt och korrekt, för att sedan slussa patienterna vidare till dem som ska fortsätta att ta hand om dem, säger Magnus Lagerlund.

I december är det tanken att Regionala cancercentrum i samverkan ska klubba igenom vårdprogrammet, som inte är evidensgraderat utan bygger på konsensus och beprövad erfarenhet. 

Redan nu finns en preliminär version på Regionala cancercentrum i samverkans webbplats.

I dag finns en risk att den initiala handläggningen antingen fördröjs eller inte är adekvat när cancerpatienter söker för akuta symtom på andra håll i vården, enligt Magnus Lagerlund.

Ett tydligt exempel där det finns evidens för att man ska vara skyndsam, och som tas upp i vårdprogrammet, är när patientens tumör orsakar ryggmärgskompression.

– Patienten kan få bestående neurologiska symtom om man inte åtgärdar det här snabbt. Jag tror att många kan vittna om att det har hänt när patienter fått ligga på vårdavdelningen och vänta över helgen, säger Magnus Lagerlund och fortsätter:

– I vårdprogrammet ger vi tidsangivelser för hur snabbt man ska göra en magnetkameraundersökning, hur snabbt man ska kontakta ryggkirurg och hur snabbt strålbehandling ska komma i gång om man inte ska operera.

Ett annat kapitel rör behandling med så kallade checkpoint-hämmare, en form av immunterapi. Det är en behandlingsstrategi som allt fler patienter får del av, men som ger annorlunda biverkningar än vad man annars ser vid cancerbehandling.

– Det handlar främst om olika typer av inflammationstillstånd. Det är viktigt att snabbt ge kortison i lämplig dos, sedan ska man förstås ta kontakt med den behandlande enheten för fortsatt handläggning, säger Magnus Lagerlund.