Årets medicinpris går till James P Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckter av hur immunsystemet kan användas för att attackera cancerceller. Motiveringen lyder: »för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer«. 

James P Allison studerade ett protein, CTLA-4, på T-cellernas yta som fungerar som en bromspedal för T-cellen. Han har sedan utvecklat en strategi för att blockera bromsen med antikroppar mot CTLA-4 så att T-cellerna blir aktiva och verksamma mot tumörceller. Det första experimentet gjordes på möss 1994. 2010 publicerades en studie som visade goda resultat hos patienter med spritt melanom.

Redan 1992 hade Tasuku Honjo upptäckt proteinet PD-1, också på ytan av T-celler, som även den fungerade som en bromspedal för immunsystemet. Hans egna och andras djurförsök visade sedan att blockering av PD-1 var en möjlig strategi för cancerterapi. I dag har denna strategi visats ha god effekt vid flera typer av cancer, till exempel lungcancer, njurcancer, lymfom och melanom. Vid melanom har det visat sig att en kombination av blockering av PD-1 och CTLA-4 gett ännu bättre effekt.

Det är 15 respektive 12 år sedan de första anti-CTLA-4-antikropparna och anti-PD-1-antikropparna gavs till patienter. Läkemedlen kallas immunkontrollpunktshämmare (immune checkpoint inhibitors) eller T-cellsaktiverande antikroppar.

Läkemedlen har revolutionerat behandlingen av tumörer med många överlevande där det tidigare inte fanns någon behandling alls, även om flera inte svarar på behandlingen.

Identifieringen av CTLA-4 och PD-1 är kanske också bara början, eftersom andra molekyler med liknande funktioner utforskas. Det finns inga immunbiomarkörer som med säkerhet kan påvisa hur patienter svarar på behandlingen innan den startat, men det är något man hoppas förändra med den forskning som pågår.

Läs också kommentarer från tre svenska experter på området:

»En fjärde hörnsten i cancerbehandlingen«

»Så utomordentligt välförtjänt«

»Jätteroligt och definitivt väntat«

215 Nobelpristagare i medicin eller fysiologi

  • Nobelpriset i medicin eller fysiologi har delats ut 109 gånger mellan 1901 och 2018.
  • 215 personer har varit mottagare av medicinprisen. 39 av dem har fått hela priset själv. 33 pris har delats mellan två mottagare och 37 pris mellan tre mottagare.
  • Genomsnittsåldern för en Nobelpristagare i medicin eller fysiologi (till och med 2017) är 58 år.
  • Den yngsta medicinpristagaren någonsin är Fredrick G Banting som bara var 32 år när han fick priset 1923 för upptäckten av insulin. Äldst vid mottagandet av medicinpriset var Peyton Rous som var 87 år när han fick priset 1966 för sin upptäckt av tumörinducerande virus.
  • 74 av de 215 medicinpristagarna är födda i USA. Övriga länder där fler än fem medicinpristagare är födda är Storbritannien (26), Tyskland (18), Frankrike (12), Australien (7), Sverige (7), Polen (6), Schweiz (6), Österrike (6).

Källa: nobelprize.org