För ett år sedan fick Statskontoret i uppgift av regeringen att se över Smers verksamhet och dess organisatoriska former. Bakgrunden till översynen är enligt regeringen att utvecklingen har gått framåt så snabbt sedan 1985, då det rådgivande organet för medicinsk-etiska frågor inrättades. Samtidigt har Smers uppgift och verksamhet inte förändrats.

Statskontoret har tittat på hur rådet sköter sitt uppdrag, om det finns faktorer som påverkar rådets möjligheter att fullgöra sitt uppdrag samt förhållandet mellan rådets uppdrag och uppdrag som andra offentliga organ med närliggande verksamhet har.

Statskontorets bedömning är att Smer fungerar bra. Rådet fullgör sitt uppdrag och bidrar med ett helhetsperspektiv tack vare sin breda sammansättning av politiker och representanter från olika organisationer och myndigheter. Att politiker sitter med i det medicinsk-etiska rådet är unikt för Sverige. Smers ordförande beskrivs som mycket viktig. Sedan 2012 har Kjell Asplund, professor emeritus i medicin och tidigare bland annat generaldirektör på Socialstyrelsen, haft rollen. 

Analysen visar att också de främsta målgrupperna – regeringen, riksdagen, landstingen och regionerna samt statliga myndigheter som till exempel Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) – har stort förtroendet för Smer. Rådet uppfattas som en seriös aktör med hög kompetens och deras yttranden uppges väga tungt.

Men Smer skulle kunna fungera ännu effektivare om det fick en mer renodlad roll och tydligare, mer avgränsade uppgifter enligt analysen. I dag beskrivs rådets organisationsform som oklar. Det framgår inte tydligt vilka statliga administrativa regler rådet omfattas av, vilket leder till att regeringen är osäkra på hur Smer ska hanteras, skriver Statskontoret som därför föreslår att Smer blir en kommitté och att dess verksamhet styrs av ett kommittédirektiv. Direktivet bör bland annat innehålla en avgränsning av målgrupperna, klargörande av vilket stöd Smer bör ge landsting och myndigheter, vilka kompetenser som ska ingå i rådet och en fortsätt möjlighet för rådet att kunna välja frågor.

Läs mer:

Statskontorets utvärdering »Analys av statens medicinsk-etiska råd«.

Fakta/Smer

Statens medicinsk-etiska råd inrättades 1985 av regeringen, efter ett antal motioner om behovet av ökad kunskap. Under 1980-talet väcktes ett antal svåra etiska frågor i flera utredningar, exempelvis ett nytt dödsbegrepp, genetisk integritet och befruktning utanför kroppen.

Rådets uppgift är att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv och ge vägledning till regering och riksdag. I rådet sitter en ordförande, åtta företrädare för de politiska partierna och elva sakkunniga. Rådet är fristående från det löpande regeringsarbetet och kan själva välja att behandla frågor som de tycker är viktiga.

Sverige är det andra landet i Europa som etablerade ett rådgivande nationellt organ. Det första etiska rådet bildades i Frankrike. Därefter har många andra länder följt efter. Men Sverige är det enda som har politiskt valda företrädare i sitt råd.

Källa: Smer