»Tar vi läkare inte ansvaret att bli chefer – vem ska då göra det?«

Stefan Löfgren, barnögonläkare och verksamhetschef på barnögonkliniken på S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm, och Anna Warg, kirurg och områdeschef Kirurgi, Östersunds sjukhus, är 2 av de 18 som hittills har gått kursen för verksamhetschefer som Läkarförbundets chefsförening startat.

Bägge är relativt färska i chefsrollen och befinner sig på sitt första chefsjobb. Stefan Löfgren tillträdde sitt jobb för ett och ett halvt år sedan. Stefan har varit ordförande i läkarnas lokala fackklubb, har alltid tyckt om att hålla sig informerad om vad som sker och vill ha inflytande över verksamheten. 

– Som chef har man ännu mer inflytande än som facklig. Jag blev därför alltmer intresserad av att söka ett chefsjobb, vilket blev aktuellt när min chef nådde pensionsåldern, säger han.

 För Anna Warg kom chefsuppdraget snabbare än planerat. Hon hade visserligen tänkt tanken att hon ville bli chef någon gång och hunnit gå en ledarskapsutbildning. Men ett chefsjobb låg egentligen ett tiotal år fram i hennes egen karriärplanering, när hon fick frågan att bli områdeschef i kirurgi för två år sedan.

– Det uppstod en krissituation när vi blev av med vår föregående chef och jag blev tillfrågad. Jag funderade några veckor och var först tillförordnad chef. Jag tyckte det var väldigt roligt och utmanande.

Bägge är mycket nöjda med verksamhetschefskursen.

– Den skiljer sig lite från andra kurser jag gått. Det är mer övergripande: strategiska frågor, patientsäkerhet, förändringsledning och processtänk, säger Stefan Löfgren.

– Att den riktade sig till chefer som är läkare intresserade mig, säger Anna Warg som arbetar i en region med få läkare som är verksamhetschefer.

– Som läkare tror jag man ser sig själv som läkare först och främst. Sedan kan man vara «lite chef också«, säger Anna Warg och fortsätter:

– Vi har ofta som mål att bli jäkligt bra läkare. Det kan vara svårt att byta fokus: nu är jag chef och min uppgift är att förfina chefskapet. Det är en profession i sig som man är ganska oförberedd på.

Stefan Löfgren instämmer:

– Jag vill vara en facilitator för mina medarbetare, tillse att rätt resurser finns och få medarbetarna att växa i sina roller. Det är ett helt annat tänkande än i min roll som läkare i patientmötet, säger han.

Anna Warg har en extra svår uppgift. Region Jämtland Härjedalen har, som Läkartidningen skrivit, oerhört stort underskott, befinner sig i en politisk ovisshet efter valet och mitt i ett stort sparpaket. Dessutom har kirurgkliniken vid Östersunds sjukhus stora bemanningsproblem. Vårdförbundet gjorde nyligen en så kallad 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket på grund av den höga arbetsbelastningen.

– Det är jätteutmanande, säger hon.

Både hon och Stefan Löfgren jobbar fortfarande kliniskt. Stefan Löfgren lägger ungefär en tredjedel av sin tid på kliniskt arbete. Anna Warg har som mål att göra det en dag i veckan, men har inte lyckats hittills.

Hur är det att vara verksamhetschef?

– Det är en hel del utmaningar – och många möten. Men även många osynliga arbetsuppgifter, säger Stefan Löfgren.

– Att förklara vad man som chef gör är inte helt lätt. Måste du gå på alla möten undrar en del, fyller Anna Warg i.

Men hon anser att hon som chef har en viktig uppgift att göra det för att nå ett bra samarbete med andra, få och sprida viktig information och påverka beslut.

– Ofta är det jätteviktigt. Som chef och läkare har jag ibland ett annat synsätt. Och om jag inte bemöter saker kan jag också känna att det finns risk att osanningar lever kvar. En bra dialog är viktigt för att få acceptans, informera och reda ut saker.

Läkarförbundet har som mål att dubblera antalet läkarchefer till år 2020. Stefan Löfgren tycker att fler läkare måste ta ansvaret att bli chefer.

– Vi har den högsta medicinska kompetensen och det är sjukvårdens skyldighet att informera politiker och tjänstemän om hur behoven och resurserna ser ut. Tar vi läkare inte det ansvaret – vem ska då göra det?

Både han och Anna Warg tycker dock att pendeln börjar svänga tillbaka, från en utveckling för 10–15 år sedan med allt fler icke-läkare som chefer, chefstjänster där kliniskt arbete förbjöds och en syn på att läkare inte ska »slösas bort« på att vara chefer, till en strävan efter att locka fler läkare till chefsposter.

– Alla chefer måste inte vara läkare. Men vi måste ha en tillräckligt hög andel så att den medicinska kompetensen finns på plats, säger Stefan Löfgren.

Läs också:

Chefsföreningen har startat kursen de själva hade velat gå

Sahlgrenskas sjukhusdirektör vill få fler läkare att bli chefer