Som Läkartidningen kunnat berätta tidigare i november har både Distriktsläkarföreningen (DLF) och Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) lämnat sina remissvar angående utredaren Anna Nergårdhs delbetänkande »God och nära vård – en primärvårdsreform«. Nu har även Sjukhusläkarna och Sveriges läkarförbund lämnat sina respektive.

Både Läkarförbundet och Sjukhusläkarna är positiva till Anna Nergårdhs utredning och tycker att den tar viktiga steg mot en bättre sjukvård. Men båda saknar också vissa förslag. Och mycket av den kritiken känns igen från den som DLF och SFAM tidigare framfört.

Främst handlar det kanske om listning på läkare och listningstak. I delbetänkandet till den statliga utredningen förekommer listning på enhet, alltså vårdcentral, samtidigt som det betonade vikten av en fast läkarkontakt. Men Läkarförbundet och Sjukhusläkarna vill, liksom DLF och SFAM, se en tydlig listning på namngiven läkare, inte på själva vårdcentralen.

De gör därmed inte samma tolkning som Anna Nergårdh, som menar att det inte är ändamålsenligt med listning mot en specifik läkare då en nära samverkan med andra yrkesgrupper måste bevaras.

Läkarförbundet skriver:

»Utredningen ställer i argumentationen listning på namngiven läkare i motsats till teamarbete. Det är inte vår uppfattning. Tvärtom, ett tydliggörande av vem som har det yttersta medicinska ansvaret, underlättar och stärker teamarbetet.«

Läkarförbundet och Sjukhusläkarna vill också se ett listningstak, ett max antal invånare per läkare. DLF föreslog i sitt delbetänkande en begränsad lista på 1 500 invånare per heltid för en allmänspecialist. Läkarförbundet och Sjukhusläkarna är inte lika specifika. Förbundet skriver att taket »bör anpassas efter demografi, geografi och socioekonomiska faktorer med mera«. Andra faktorer kan till exempel vara läkarens grad av utbildning och den samlade vårdtyngden.

För att klara en primärvårdsreform med listning på doktor krävs dock fler läkare. Där behövs fler åtgärder menar både Sjukhusläkarna och Läkarförbundet. Förstnämnda skriver i sitt remissvar att:

»Utredningens förslag om ökade utbildningsinsatser för 1 250 nya ST-tjänster i allmänmedicin under perioden 2019–2027 är alldeles för tandlös.«

Utmaningen ligger också i att faktiskt behålla specialisterna i allmänmedicin och få dem att utveckla primärvården, menar föreningen. Och Läkarförbundet anser också att det behövs ett tydligare nationellt ansvarstagande för sjukvårdens kompetensförsörjning. »Staten måste kunna ålägga huvudmännen att samarbeta och sätta gemensamma nationella mål för att säkerställa att tillräckligt antal specialister utbildas för hela landet«, skriver förbundet.

Sjukhusläkarna skriver också att sjukhusspecialister »måste ha en ökad närvaro i primärvården för att lösa bemanningssituationen, samt för att öppna upp nuvarande gränser mellan öppen och sluten vård«.

Både Sjukhusläkarna och Läkarförbundet saknar också konkreta nationella finansieringsprinciper. De menar att det behövs en analys av ersättningssystem och förslag på ett mer enhetligt, nationellt sådant. Samtidigt vill Läkarförbundet att det ska kunna vara anpassningsbart efter demografiska skillnader, enkla, stimulera hög kompetens och omöjliga att manipulera.

Läkarförbundets remissvar finns i sin helhet på slf.se.

 

Läs även:

SFAM: Nationell reform för primärvården kan inte vänta

DLF: Flera viktiga aspekter av en primärvårdsreform saknas

Utredarens förslag: De kan vara fast läkarkontakt i primärvården