I veckan ska hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen besluta om detaljbudgeten för nästa år. Den innebär ett fortsatt arbete för att ställa om vården mot en nära vård, koncentrera vård, utveckla digitala tjänster och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Budgeten innebär en uppräkning på två procent – vilket är alldeles för lite enligt fackförbunden. MBL-förhandlingen slutade i oenighet. Innehållet i den föreslagna budgeten har fått Saco, Vision, Kommunal och Vårdförbundet att lämna in en gemensam protokollsanteckning till politikerna.
»Glappet mellan förväntningar/behov som uttrycks från politik, samhälle, patienter och närstående och de tillgängliga ekonomiska och personella resurserna ökar hela tiden«, skriver de fackliga organisationerna. De påpekar att lönerna ligger bland de lägsta i landet för flera yrkesgrupper – bland annan läkare – och påminner samtidigt om att regionens sjukskrivningstal är fortsatt höga, liksom personalomsättningen och att svårigheterna att rekrytera och behålla personal leder till stängda vårdplatser och en än mer slitsam arbetsmiljö.
I budgeten beskrivs dagens sjukvård med orden »dålig tillgänglighet, för låg grad av service och bristande produktivitet«. Något som de fackliga organisationerna vänder sig emot: »Formuleringarna andas misstro mot oss medarbetare och bidrar inte till att VGR uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. En budget som uttrycker stolthet över oss medarbetare och den vård vi åstadkommer hade kunnat öka regionens attraktivitet mer«, skriver de i protokollsanteckningen. De anser att de gör så gott de kan, tillägger att de ofta möter tacksamma patienter och att patientenkäterna också visar en mycket god patientnöjdhet.
Personalorganisationerna yrkar i stället på att det görs en ordentlig satsning på att rekrytera och behålla personal i syfte att kunna öppna vårdplatser, att antalet vårdplatser ökas så att genomsnittlig beläggning på sjukhusens avdelningar är högst 85 procent och att personalen inte behöver arbeta mer än två helger av fem. De vill även att lönerna höjs så att de hamnar i nivå med övriga storstadsregioners och att satsningen på jämställda löner utökas.
Läkarfacket har även skrivit en egen protokollsanteckning. I den yrkar de på att patientavgiften för telefonsamtal till läkare tas bort (330 kronor till specialistläkare och 100 kronor till allmänläkare). Införandet av avgiften har försämrat arbetsmiljön och gör vården mindre effektiv, enligt läkarna. De känner sig tvungna att avstå från korta samtal eller ringer patienterna i smyg, eftersom »det är orimligt att ta ut en så hög avgift för en kort avstämning«.
De vill även att budgetens fokus flyttas från vårdgarantin och vistelsetid på akuten till primärvårdens möjligheter att ta hand om den nära vården och att kraven för vad som är rimligt att åstadkomma anpassas till befintliga resurser. De yrkar slutligen på att det tydligt framgår att beslutet om obligatorisk ST-tjänstgöring i primärvården för vissa specialiteter endast gäller pilotförsök. Regionen drog tidigare tillbaka ett starkt kritiserat förslag om att införa obligatorisk ST-tjänstgöring i primärvården och beslutade i stället att testa idén genom pilotförsök. Under nästa år är det tänkt att de första ST-läkarna ska börja.
Läs mer:
Kritik mot obligatorisk tjänstgöring inom primärvård för ST-läkare
