»Lancet Countdown: Tracking Progress on Health and Climate Change« är ett internationellt forskningssamarbete. Det leds av tidskriften Lancet och följer klimatförändringarna för att samla forskning kring dess effekter på hälsan världen över. I fjol kom deras första årliga översikt och på torsdagen var det dags för den andra.
– Det fortsätter att bli dramatiskt värre. Vi tillför mer energi till atmosfären, vilket innebär mer vädereffekter, säger läkaren, professorn och vice ordföranden i Lancet Countdown, Hugh Montgomery, under en presskonferens för en grupp utvalda journalister inför rapportsläppet.
I år ligger rapportens fokus på extrem hetta, luftföroreningar och spridning av infektioner. Där framkommer bland annat nya forskningsresultat som visar hur Vibriobakterier, som framför allt finns i bräckt vatten, har blivit vanligare i Östersjön.
Bakterien kan orsaka badsårsfeber om den sprids till blodbanan och den gynnas av varma somrar. Och årets varma sommar syns i statistiken. Hittills har antalet rapporterade fall i Sverige uppgått till 177, vilket kan jämföras med 48 i fjol, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Det är också 100 fler än toppåret 2014 som hade en förhållandevis varm sommar.
Generellt sett har överförbarheten av Vibrioinfektioner ökat de senaste tre decennierna och år 2050 ser risken för infektion ut att bli väldigt hög runt hela Östersjön, visar Lancet-rapporten. För att övervaka situationen och ge varningar för möjliga utbrott rekommenderar Lancet Countdown att beslutsfattare i länderna runt Östersjön rapporterar alla Vibriofall.
Nyckeltal från rapporten
18 miljoner fler utsatta människor exponerades för värmeböljor 2017 jämfört med 2016. Jämfört med år 2000 är ökningen 157 miljoner fler människor i särskilt utsatta grupper.
153 miljarder arbetstimmar gick förlorade på grund av hettan. De 21 miljarder timmar som Kina förlorade motsvarar årsproduktionen hos 1,4 procent av landets arbetsföra befolkning.
Av befolkningen över 65 år är 42 procent känsliga för värmen i Europa och norra Afrika, och 43 procent i östra Medelhavsområdet.
Kolanvändning står för ungefär 16 procent av dödsfallen relaterade till luftföroreningar i Europa.
Den extrema hettan får stora konsekvenser världen över. Långt över 150 miljoner fler människor i särskilt utsatta grupper exponerades för värmeböljor förra året, jämfört med år 2000, enligt rapporten. Förutom stora hälsoproblem får detta också ekonomiska effekter, både på ett personligt och ett samhälleligt plan (se faktaruta).
Den allmänna temperaturökningen förvärrar situationen för svaga grupper över hela världen. Det märks tydligt i Europa, östra Medelhavsområdet och norra Afrika där en markant större del av befolkningen över 65 år är känsliga för värmen, jämfört med resten av Afrika och Sydostasien. Det hänger sannolikt samman med urbaniseringen, visar rapporten för första gången.
Stigande temperaturer och värme utanför de vanliga säsongerna gör också att spridningen av kolera och denguefeber ökar.
För att hantera klimatförändringarna publicerar också Lancet Countdown ett antal rekommendationer till politiker, som kanske ska ses som uppmaningar. Det är bland annat att minska alla luftföroreningar så mycket som möjligt för att minimera hälsopåverkan, skapa handlingsplaner för värmeböljor och sprida kunskap om hälsoeffekterna av klimatförändringar.
På presskonferensen berättar Nick Watts, läkare och exekutiv chef vid Lancet Countdown, att flera läkarförbund runtom i världen har kommit överens om att inte stödja investeringar i fossila bränslen.
Läkartidningen frågar om de har någon uppmaning till svenska läkare, som bor i en förhållandevis skonad del av världen.
– Mitt budskap är att det här är det största hotet mot mänskligheten, svarar Hugh Montgomery.
Han påpekar att Sverige är beroende av det globala ekosystemet och att vi kommer få en massmigration utan historisk like. Och att även om vi slutar helt med utsläppen nu så kommer havsnivån att fortsätta höjas ett tag till.
Nick Watts säger att förr pratade man om problem för isbjörnarna, men att nu är det inte enbart en miljöfråga.
– Det handlar inte längre bara om isbjörnar. Det handlar exempelvis om barn med astma.
Han menar att vårdpersonalens ställningstagande är betydelsefullt och jämför engagemanget med det mot tobak eller för ett agerande mot hiv och polio.
– Vi behöver ett liknande engagemang nu. När vårdprofessionen engagerar sig inser vi verkligen problematiken.
Rapporten finns på Lancet Countdowns webbplats.
Läs även:
Ny Lancet-rapport visar större klimatutmaningar (2017)
Lancetkommissionen: Det som är bra för klimatet är också bra för hälsan
