Antalet förskrivna dygnsdoser antibiotika per 1 000 invånare i Sverige har minskat med 43 procent hos barn (0–9 år gamla) under en tioårsperiod, från 2 960 år 2007 till 1 675 under 2017. Det visar statistik som nyhetsbyrån Siren låtit Socialstyrelsen ta fram och som publiceras i dag då den internationella antibiotikaveckan inleds.
För hela befolkningen har motsvarande antibiotikaförskrivning minskat med 23 procent, från knappt 5 000 till knappt 4 000 dygnsdoser, alltså inte lika mycket som hos barn.
– Gällande barn har det funnits en mycket större andel onödig förskrivning, säger Malin Grape, chef vid enheten för antibiotika och vårdhygien, Folkhälsomyndigheten, till nyhetsbyrån Siren.
Den striktare förskrivningen till barn kan, enligt Malin Grape, förklaras av en attitydförändring hos föräldrar men framför allt av en mycket större medvetenhet hos läkare.
För personer över 80 år är minskningen bara 9 procent.
– Vi lever längre men är inte nödvändigtvis friska längre. Äldre är en sårbar grupp som fortsättningsvis kommer att behöva behandlas med mer antibiotika jämfört med unga, säger Malin Grape till nyhetsbyrån Siren.
Internationella antibiotikaveckan 12–18 november, som Världshälsoorganisationen (WHO) står bakom, uppmärksammar problemet med antibiotikaresistens och har som syfte att uppmuntra allmänhet, vårdpersonal och beslutsfattare till bästa praxis för att minska spridningen av antibiotikaresistens.
