Läkartidningen försökte nyligen ta reda på hur Rättsmedicinalverket – och avdelningen för rättsmedicin – går vidare efter turbulensen kring de medicinska åldersbedömningarna av asylsökande.

Mest har det handlat om Uppsala-enheten, där flera rättsläkare lämnat myndigheten i protest mot såväl valet av metod som mot den tidigare myndighetsledningens sätt att hantera den kritik som följt.

Det tiotal rättsläkare runt om i landet som Läkartidningen talade med inför förra publiceringen beskrev läget som allvarligt – någon sa till exempel att »de medicinska åldersbedömningarna fortfarande är ett oläkt sår inom Rättsmedicinalverket«.

Det höjdes också röster, bland annat från flera tunga rättsmedicinska experter, för en oberoende utredning av det som de menar är en kris inom myndigheten – om hur den uppkommit och om hur kritiken mot de medicinska åldersbedömningarna hanterats.

Då ville inte myndighetens ledning ställa upp på intervju. Men nu berättar Elias Palm, chef för avdelningen för rättsmedicin, för Läkartidningen om hur han ser på läget. Och han håller alltså inte med om att det är kris på avdelningen.

– Nej, det är det inte. Det här med avhopp, det låter som om vi är Sovjetunionen. Men det finns de som har lämnat myndigheten. Vi är ju en liten specialitet, vilket gör att även minsta lilla, säg en föräldraledighet, blir märkbar. 

Den bild som jag har fått är att det inte bara är vid Uppsala-enheten som medarbetare är kritiska?

– Det kan jag ju inte säga emot om du har fått de uppgifterna från medarbetare vid andra enheter. Men min upplevelse är att vi nu är i ett läge som är betydligt mer stabilt. Det var en orolig period under det senaste året framför allt.

Landets professorer i rättsmedicin efterlyser en oberoende utredning av det som de anser är en kris inom myndigheten – av hur den har uppkommit och av hur kritiken mot de medicinska åldersbedömningarna har hanterats. Behövs det en sådan utredning?

– Det låter jag andra avgöra. Däremot, skulle det komma en sådan får vi så klart välkomna det. Vi är en statlig myndighet och måste tåla att granskas.

Många har riktat kritik mot den metod för åldersbedömning som Rättsmedicinalverket valt, det vill säga röntgen av visdomständer och magnetkameraundersökning av knäleden. Behöver ni förändra något i metoden?

– Då hade vi ju gjort det så klart, säger Elias Palm.

Han påpekar dock att myndigheten hela tiden följer den vetenskapliga utvecklingen och »agerar omedelbart om det kommer ny information som påverkar metoden.«

Elias Palm konstaterar att det 2016, innan åldersbedömningarna drog i gång, ifrågasattes om det vetenskapliga underlaget var tillräckligt bra för att kunna starta. 

Han tycker dock att det i dag är ganska ointressant att diskutera det vetenskapliga underlaget 2016, eftersom »det kommit mycket mer studier sedan dess«.

– Men det vetenskapliga underlaget kritiseras fortfarande, fast det ju har förbättrats avsevärt sedan vi satte i gång.

Vad är det för studier?

– Jag tror att det är uppe i ett knappt tiotal, men de använder lite olika metoder, så man får ju titta på dem som använder samma MR-inställningar som vi gör. Jag har inte listan framför mig, men det finns en rad artiklar som hanterar detta.

Kritiker har ju invänt mot att den kombinerade metod som Rättsmedicinalverket använder – röntgen av visdomständer och magnetkameraundersökning av knäled – inte har validerats. Finns det studier på den kombinerade metoden nu?

– Nej, och det är därför vi inte vågar addera de resultaten. Vi vågar till exempel inte säga att vi är ännu mer säkra på att det här är en vuxen individ bara för att båda undersökningarna visar på mognad. Det är just på grund av att de inte är studerade tillsammans.

Enligt Elias Palm har Rättsmedicinalverket under de senaste tio åren gjort satsningar för att utöka antalet rättsläkare. I dag är rättsläkarna färre än de tidigare varit på enheterna i Uppsala och Lund, men det finns också enheter, som Stockholm, där de i dag är fler än de någonsin varit, påpekar han.

– Vi är på väg uppåt, men det går tyvärr lite upp och ner, säger han och tillägger att åtta ST-läkare beräknas bli färdiga specialister under nästa år och att myndigheten fortsätter att anställa.

Sammanlagt finns det i dag 32 färdiga specialister och 25 ST-läkare på avdelningen för rättsmedicin, enligt Elias Palm.

– Så i det stora hela är det väldigt positivt. Däremot är det ju alltid ett bakslag och beklagligt att folk väljer att lämna myndigheten. Och att det just var på en enhet, som skett nu – det känns ju extra mycket.

Enligt Elias Palm jobbar Rättsmedicinalverket både utåt och inåt för att återupprätta förtroendet för myndigheten.

Internt handlar det om att »stärka förankringsprocesser« och att »hela tiden se till att involvera varje medarbetare«. 

Just förankringen hos varje medarbetare, tycker han i dag blev lidande när Rättsmedicinalverket 2016 – innan han blev avdelningschef, påpekar han – fick regeringsuppdraget att genomföra medicinska åldersbedömningar.

– Det fanns ett stort krav på skyndsamhet. Det gick definitivt ut över möjligheten att ha en tät dialog, som man ska ha vid ett förändringsarbete inom en myndighet.

Externt jobbar myndigheten »väldigt aktivt med att få ut information via sin hemsida«.

– Vi upplever att i den här känsliga, eller väldigt laddade, frågan blir belysningen ganska ensidig ibland, säger Elias Palm.