Nu är det klart. Riksdagen röstade på onsdagen igenom regeringens förslag om bastjänstgöring för läkare, som socialutskottet i förra veckan ställt sig bakom. Bastjänstgöring ska införas från år 2020. Allmäntjänstgöringen, som varit en del i läkarutbildningen sedan 1969, ska avskaffas.
Under debatten i socialutskottet konstaterade både Dag Larsson (S) och Johan Hultberg (M) att det finns en bred politisk enighet om att införa en obligatorisk bastjänstgöring, liksom att ta bort kravet på AT för legitimation.
– Jag är glad över att det i grunden finns en väldigt stor samsyn mellan de politiska partierna. Så gott som alla partier tycker i grunden att detta är ett bra förslag, och det är mindre detaljer som vi bråkar om, sa Dag Larsson.
– När vi nu gör betydande och strategiska förändringar av vårt utbildningssystem är det viktigt att vi är överens om huvuddragen så att de förändringar som vi sjösätter blir långsiktiga, sa Johan Hultberg.
Han framhöll också vikten av att följa konsekvenserna av införandet av BT och avskaffande av AT, särskilt med fokus på hur rekryteringen påverkas.
Som Läkartidningen tidigare berättat har utskottet inte varit överens om exakt hur bastjänstgöringen ska utformas och vad tjänsten ska innehålla. Vänsterpartiet yrkade på att bastjänstgöringen ska innehålla längre tid i primärvården. Sverigedemokraterna ville i sin tur ha obligatorisk tjänstgöring inom psykiatrin och att BT ska omfattas av extern kvalitetsgranskning. Men de fick inte igenom sina yrkanden.
Socialutskottets ordförande Acko Ankarberg Johansson (KD) sa under debatten i socialutskottet att hon anser att det är nödvändigt att ålägga landstingen en skyldighet att anordna bastjänstgöring i den omfattning som krävs för att ha tillräckligt med läkare i klinisk verksamhet.
– Detta kommer att vara den springande punkten framöver. Får man inte chansen att göra sin bastjänstgöring stoppas tillflödet av nya medarbetare.
Dag Larsson beskrev beslutet som ett steg mot en mer flexibel och framåtinriktad läkarutbildning. Han sa även att det är »betryggande« att Läkarförbundet länge har efterlyst bastjänstgöring.
– Så tidigt som 2012 kan man hitta artiklar från Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande, där hon kräver att läkarutbildningen ska göras om just i denna riktning, sa han under debatten i utskottet.
Riksdagen röstade också igenom socialutskottets förslag att göra ett tillkännagivande till regeringen för att säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fortsätta. Syftet är att göra det möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige. Idén kom från Liberalerna.
– Jag blev glad över alla applåder för detta med bastjänstgöring på Åland. Jag var nämligen där i januari i år och var väldigt imponerad av den handledning AT-läkarna fick, sa Barbro Westerholm (L), riksdagsledamot och suppleant i socialutskottet.
Barbro Westerholm (L), själv läkare och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, beskrev bastjänstgöringens upplägg som väl avvägt och sa att hon var särskilt nöjd med att etik och kommunikation lyfts fram mer.
Regeringskansliet bereder fortfarande förslaget om den nya sexåriga läkarutbildningen och remissvaren. Förslaget i promemorian om en ny läkarexamen innebär en ändring i högskoleförordningen. Men det beslutet kommer inte att gå genom riksdagen. Det är nämligen regeringen som fattar beslut om förordningar och förordningsändringar. I nuläget finns dock ingen uppgift om när regeringen kan komma att fatta ett sådant beslut, enligt Utbildningsdepartementet.
Som Läkartidningen tidigare har berättat har ett antal remissinstanser, bland andra flera lärosäten, begärt att införandet av den nya läkarutbildningen skjuts fram ett år.
Läs mer:
Sofia Rydgren Stale: »Vi har vunnit en seger«
Läs också:
Lärosäten vill skjuta fram starten på nya läkarutbildningen
Oro för nyexaminerade läkares kompetens när AT tas bort
Förslag om BT nu på socialutskottets bord
Flera remissinstanser kräver: Gör BT till en tidsbegränsad anställning
Socialdepartementet föreslår bastjänstgöring för läkare
Jens Schollin: Det finns en otrolig majoritet för någon sorts introduktion
Snårig väg mot ny läkarutbildning
- 2010 börjar Utbildningsdepartementet förbereda en eventuell översyn av läkarutbildningen i Sverige. Bakgrunden är bland annat kritik om att den svenska utbildningen inte lever upp till EU:s regelverk. Senast utbildningen sågs över var 1969, då även allmäntjänstgöringen (AT) infördes.
- 2011 beslutar regeringen att en utredning ska startas. Målet är en mer genomtänkt och tydlig utbildning.
- I mars 2013 presenterar regeringens utredare Stefan Lindgren sitt förslag. Han föreslår att läkarutbildningen ska förlängas från 11 till 12 terminer och att AT-tjänstgöringen, som funnits i 40 år, ska slopas. Universiteten blir därmed ensamma huvudmän för utbildningen. En ny examensbeskrivning med fler mål föreslås också.
- I december 2013 uppmanar rektorerna vid lärosätena som ger läkarutbildning regeringen att agera. De skriver att de är förvånade över att förslaget till en »framåtriktad och välbehövlig« förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss, snart nio månader efter att det låg klart.
- Utbildningsdepartementet uppger att oklarheter kring de ekonomiska konsekvenserna är skälet till att förslaget om en förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss.
- I april 2015, efter att förslaget legat vilande på Utbildningsdepartementet i två år, beslutar regeringen att utredningen om en ny läkarutbildning ska ut på remiss.
- Förslaget får i stort tummen upp men krav på att den kompletteras med en introduktionstjänst förs fram av bland andra Läkarförbundet.
- I juli 2016 får Jens Schollin, tidigare rektor vid Örebro universitet, i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn och lämna förslag till ett sammanhållet system för läkarens grundutbildning och specialisering.
- 31 maj 2017 är Jens Schollin färdig med sin utredning. Han berättar om innehållet i grova drag – att införa en ny tjänst, bastjänstgöring. Men själva utredningen blir offentlig först 22 november när den skickas ut på remiss.
- Före sommaren 2017 får en referensgrupp i uppdrag av Utbildningsdepartementet att ta fram ett förslag på examensbeskrivning för en sexårig läkarutbildning med Stefan Lindgrens utredning som grund.
- Regeringen skickar ut förslaget om en bastjänstgöring som en gemensam introduktion på remiss. Stödet är stort bland remissinstanserna, även om en del invändningar kommer.
- 28 november 2018 beslutar riksdagen att BT ska införas från år 2020, och att AT därmed ska fasas ut.
- När det gäller den nya sexåriga läkarutbildningen så bereds förslaget och remissvaren just nu i Regeringskansliet. Det är regeringen som ska fatta beslutet. I nuläget är det dock oklart när det kommer ske.
