»Den samlade bilden är att det förs flera samtal kring till exempel kränkning, trakasserier etc och att det är lättare att ta upp ämnet. Det finns ett gemensamt språk«, skriver till exempel Region Gävleborg.

Flera delar den bilden. Problemen har blivit synligare och fler är medvetna om dem. Engagemanget för att göra något åt sexuella trakasserier, bristande jämställdhet och kränkande beteenden beskrivs också som stort.

– Värdegrundsarbete har lyfts fram som ett av universitetets prioriterade vägval under 2018. Den positiva energi som #metoo förde med sig har varit en viktig utgångspunkt för detta arbete, skriver Margareta Bachrach Lindström, prodekan vid medicinska fakulteten vid Linköpings universitet.

Majoriteten säger att man sett över sina rutiner, riktlinjer och handlingsplaner. En del uppger att de ändå skulle ha gjort det oavsett #metoo och #utantystnadsplikt.

Men det är också tydligt att flera åtgärder satts in som ett resultat av rörelsen. Region Norrbotten har exempelvis tagit fram ett särskilt diskussionsmaterial som alla chefer ska jobba med på sina arbetsplatsträffar i syfte att bryta tystnadskulturen kring alla former av kränkningar.

Få har sett några tecken på att antalet anmälningar av trakasserier har ökat. 

På lärosätena pågår arbete för att få fler att våga anmäla trakasserier. I Lund startade universitet i våras det treåriga projektet Tellus, som syftar till att stärka det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Och i Region Östergötland har medicinska fakulteten just inlett en utbildningssatsning för VFU-handledare (verksamhetsförlagd utbildning) om »kränkande särbehandling, härskartekniker och motstrategier«. Medicinska fakultetens studentkår arbetar tillsammans med fakultetens ledning med att se över rutiner för hur man gör och vart man kan vända sig om man har blivit utsatt för något på sin VFU. Enligt studentkåren har fakulteten blivit bättre på att informera studenter vad de ska göra om något inträffar.

Sahlgrenska akademin har tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift att göra det lättare för studenter att anmäla trakasserier. Nästa år inleds ett tvåårigt pilotprojekt där studenter ska kunna göra anmälningar till student­ombudsmännen, som är anställda av Göteborgs universitets studentkårer.

På Karolinska institutet har man bland annat ändrat rutiner gällande anmälningar, uppdaterat och förtydligat den interna informationen kring trakasserier och kränkande särbehandling och slutit en överenskommelse med Stockholms läns landsting för ärendehantering vid studenters eventuella utsatthet i samband med VFU.

Flera landsting/regioner och lärosäten poängterar att det krävs ett långsiktigt förändringsarbete om attityder och strukturer ska ändras.

»På längre sikt är det viktigt att fortsätta med att kontinuerligt lyfta frågor rörande trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling och #metoo har satt lyset på dessa frågor. Trots att siffrorna inte visar någon nämnvärd ökning tror vi att det finns ett dolt behov av att samtala om värderingar och förhållningssätt och den sociala arbetsmiljön«, skriver Region Östergötland.

 Läs även: Rekordstort upprop ännu aktivt

Så svarade landstingen och lärosätena

Vad har hänt sedan #metoo-rörelsen och #utantystnadsplikt hösten 2017? Läkartidningen har frågat alla landsting/regioner och samtliga dekaner vid de svenska läkarprogrammen. Enkäten gjordes under oktober/november 2018. Här hittar du svaren.

Så svarade lärosätena

Så svarade landsting och regioner