För att uppnå en personcentrerad vård behövs nya perspektiv, enligt Vårdanalys: patienterna måste ses som medskapare, de måste få individanpassade lösningar och fragmentiseringen av vården måste ersättas av ett helhetstänk.
– Vården måste gå från färdiga lösningar – att det bara finns ett sätt att behandla en viss cancer. Man måste använda evidensen som man har men även fråga efter patientens preferenser, önskemål och inidividuella behov, säger Kajsa Westling, utredare på Vårdanalys.
Vårdanalys generaldirektör Jean-Luc af Geijerstam beskriver det som att patient och vårdpersonal lär av varandra och att patientens kunskap och erfarenheter är en viktig del i de gemensamma beslut om vård och behandling som fattas.
Att patienters och närståendes erfarenheter bör och ska tas tillvara är de flesta överens om – men ändå får Sverige, som Läkartidningen rapporterat om vid ett flertal tillfällen, låga betyg jämfört med andra europeiska länder när det gäller bland annat patienters delaktighet, samordning och information. Vårdanalys vill med sin nya rapport, som baseras på internationell forskning, få bollen i rullning genom att inspirera och erbjuda en vägledning för vårdpersonal, beslutsfattare och patientföreträdare.
– En läkare berättade att han fått ett mejl med budskapet »Nu jobbar vi personcentrerat i den här regionen«. Men ingenting om vad det innebar. Inget om hur han skulle göra det, säger Kajsa Westling.
Alla nivåer i hälso- och sjukvården – inte minst chefer – måste skapa förutsättningar för en personcentrerad hälso- och sjukvård, enligt Vårdanalys. Chefer måste efterfråga personcentrerad vård, se till att det finns möjligheter för personcentrering och att följa upp hur det går – inte minst ur ett patientperspektiv.
– För att arbetet med personcentrering ska bli effektivt och genomsyra hela systemet kommer det inte att räcka att enskilda medarbetare eller chefer gör insatser, utan det behövs förutsättningar i hela systemet. Saker som IT-system, ersättningssystem och ledarskapsutveckling, säger Kajsa Westling.
Vårdanalys ser inte personcentrering som en styrmodell utan som ett förhållningssätt och ett mål i sig. Det handlar om att förändra arbetssätt, attityder och kulturer. Men myndigheten tror även att det kan vara ett medel för att få högre vårdkvalitet och effektivitet. Personcentrering kan innebära olika saker för olika patienter, enligt Kajsa Westling.
– Det handlar om att utgå från patientens behov, förutsättningar och möjligheter att vara delaktig. Här är det viktigt att vården ger stöd till dem som vill det och behöver det.
Sjukvårdens styrning och ledning måste även organiseras om utifrån ett användarfokus, enligt Vårdanalys.
– Vården är designad mycket utifrån de medicinska specialiteterna och de medicinska professionerna och mindre utifrån patientens egen logik. Vi tror det leder till att man tror sig veta om vad patienten behöver, säger Kajsa Westling och fortsätter:
– Det finns studier som visar att läkare tror att patienter vill ha en viss behandling. Men när man frågar patienterna själva finns det ofta ganska stora skillnader mellan vad läkaren tror att patienten vill och vad patienten vill.
Vårdanalys rapport ger även konkreta exempel på hur en förändring kan ske, som patientutbildningar och strukturerade metoder för delat beslutsfattande. Det senare innebär att patienten tillsammans med vårdgivaren sätter sig in i evidensen för att kunna ta gemensamma beslut.
– Forskning har visat att om man använder en strukturerad metod för delat beslutsfattande blir patienterna nöjdare med sin vård och med mötet och det kan också minska oron och ångesten i relation till sin sjukdom, säger Kajsa Westling.
Rapporten »Från mottagare till medskapare« baseras på en forskningsantologi om personcentrerad vård från Vårdanalys tillsammans med WHO:s European Observatory. I den har internationella forskare har sammanställt den befintliga kunskapen om olika strategier för personcentrering i olika länder. Forskningsantologin kommer under våren.
