Fredrik Lennartsson har tidigare varit generaldirektör vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys och hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne. I slutet av oktober tillträdde han som chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och landsting (SKL).

– Det känns väldigt bra. Det är inspirerande och utmanande att i en tid av stor omställning i den svenska vården och omsorgen få jobba med SKL och skapa goda förutsättningar för den här omställningen. Det känns som en väldigt meningsfull uppgift, säger Fredrik Lennartsson till Läkartidningen.

Vad blir dina viktigaste uppgifter som chef för avdelningen för vård och omsorg?

– Jag har bara varit på jobbet några veckor och jag känner stor ödmjukhet inför uppdraget och det är mycket processer att sätta sig in i. Därför är jag inte riktigt redo att lämna någon programförklaring. Men mycket kommer att handla om den omställning som vården och omsorgen är mitt uppe i, att vi ställer om vården så att vi kan möta behoven och förväntningarna som de ser ut i dag och som de kommer se ut i framtiden.

På frågan om vilka som är de största utmaningarna för att klara den här omställningen nämner han demografiska förändringar där det bland annat kommer att bli en större andel äldre personer över 80 år framöver.

– Det blir en utveckling där färre ska försörja fler. Det blir en finansieringsutmaning men kanske än mer en kompetensförsörjningsutmaning. Tittar man på hälso- och sjukvårdens rekryteringsbehov så kommer inte all den personal som behövs, om vi skulle bedriva verksamheten som i dag, att finnas där. Det kräver att vi börjar arbeta på att annorlunda sätt. 

– Den här omställningen är något som vi måste lösa i samverkan. Både mellan regioner, kommuner och med staten där SKL har en viktig roll. Det måste också till samverkan med professions- och patientföreträdare. Vi måste ta tillvara och hantera utmaningar och möjligheter tillsammans, och det ser jag om en av mina uppgifter, att få till en konstruktiv samverkan mellan alla goda krafter. Under min första tid på SKL har jag märkt att det finns ett stort fokus på lösningar, inte bara prat om utmaningar.

En annan aktuell fråga där SKL är involverade handlar om arbetet med att bli oberoende av hyrpersonal, där SKL tillsammans med samtliga landsting och regioner har enats i ett projekt med målet att bli oberoende av hyrpersonal till 1 januari 2019.

Hur ser du på frågan om oberoende av hyrpersonal?

– Det är en högt prioriterad fråga i alla landsting och regioner. Jag konstaterar att det är ett arbete som kräver uthållighet. Man kommer inte att nå målsättningen som sattes från början, men genom det här arbetet så har man tagit flera viktiga steg framåt. Att ha personal på plats är något som ger en god förutsättning för verksamheten, arbetsmiljön och för patienterna. Det finns ett intresse från samtliga att skapa en större stabilitet vad gäller kompetensförsörjningen, säger Fredrik Lennartsson.

SKL redovisar kvartalsvis kostnadsutvecklingen för hyrpersonal i vården. Hittills visar mätningarna inte på någon nedgång för kostnaderna totalt sett, mätt i kronor. En rundringning som Läkartidningen genomförde under hösten visade dessutom att väldigt få landsting och regioner tror att de kommer att nå målet om hyroberoende till årsskiftet.

Hans Karlsson, Fredrik Lennartssons företrädare på SKL, tyckte ändå inte att projektet om att bli oberoende av hyrpersonal är ett misslyckande.

– Det tycker inte jag heller, säger Fredrik Lennartsson och fortsätter:

– Även om man inte uppnår det högt ställda målet så är det ju tydligt att man har brutit den tidigare kostnadsutvecklingen. Samtidigt ökar kostnaderna för hyrpersonal inte mer jämfört med kostnaden för egen personal. Det är en stor skillnad. Sedan har många, till exempel Skåne, bedrivit ett framgångsrikt arbete. Slutsatsen av detta är inte att vi nu ska avsluta arbetet utan det är viktigt att fortsatt hålla i det.

Nyligen fick SKL kritik för hur organisationen redovisar siffror och statistik. I en granskning i tidningen Sjukhusläkaren framkom bland annat att SKL i en rapport redovisat missvisande väntetidssiffror. I rapporten påstods väntetiderna i Sverige stå sig bra i en internationell jämförelse. Men väntetidssiffrorna, som hämtats från OECD, hade olika startdatum och var därmed inte jämförbara.

– Vad jag förstår har vi nu tydliggjort att man följer upp väntetider på lite olika sätt internationellt och det går inte rakt av att jämföra, och att det därför är svårt att dra slutsatser. Det var väldigt bra att detta påpekades så att vi inför kommande gånger är extra noga med att kvalitetssäkra det. Men min bild och erfarenhet sedan tidigare är att SKL är väldigt duktiga och att man kan lita på SKL vad gäller siffror och statistik. 

Till sist, har du fått några goda råd eller tips från din företrädare Hans Karlsson?

– Hans Karlsson har lagt en väldigt bra grund för det fortsatta arbetet. Som jag sa så har SKL tillsammans med kommuner och landsting tagit steget från att prata om utmaningarna till i huvudsak prata om och jobba med konstruktiva lösningar. Hans har varit med och lagt grunden för det och jag är tacksam för att jag får ta över något där det finns så mycket gott att bygga vidare på.