På onsdagen röstade riksdagen igenom budgetförslaget från Moderaterna och Kristdemokraterna, vilket betyder att den sittande övergångsregeringens budget föll. I den vinnande budgeten får vårdsektorn 1,5 miljarder kronor extra nästa år, och 3 miljarder åren därefter.

En sak som det råder stor politisk enighet omkring är en satsning på primärvården. Där framhäver också M och KD att utredningen »God och nära vård« ska få ett tilläggsdirektiv för att se hur man ska kunna ställa om vården till bland annat fastläkare.

Läkarförbundet tycker att utredningen, som görs av Anna Nergårdh, har en god ansats med korrekt problembeskrivning och att det finns flera bra förslag. Men förbundet saknar ett sätt att säkerställa listningen mot fasta läkare.

– Då är det väldigt bra att M och KD är tydliga och lägger förslag på tilläggsdirektiv, säger Heidi Stensmyren till Läkartidningen.

Men hon framhäver också att det är viktigt med en modell för listningstaket:

– För att folket ska få tillgång till en fast läkare behövs att man jobbar med tak, för om man inte har det så kan man inte garantera tillgängligheten. 

En sak som det inte råder lika stor politisk enighet omkring är den så kallade kömiljarden. Redan innan den infördes i sin ursprungliga form 2010 varnade Läkarförbundet för att återbesök skulle kunna trängas undan eftersom de inte omfattades av vårdgarantin. De rödgröna har sedan dess velat bli av med kömiljarden, men M och KD ville återinföra den i ny tappning i den nya budgeten. 

– Då är det viktigt att de breddar den så att den inte är så specifik som den var tidigare. Och det verkar som att de har tagit till sig att man måste satsa på hela kedjor, inklusive rehabilitering, säger Heidi Stensmyren. 

– Men det är också viktigt att man beaktar risker för undanträngningseffekter. Det är ett kraftigt verktyg men det måste användas klokt så man inte upprepar misstagen med undanträngningseffekter.

M och KD ökar nu kömiljarden till två miljarder. Därtill vill partierna öronmärka pengar till barncancervård samt satsa på nationella strateger och standardiserade vårdförlopp för folksjukdomar.

– Barncancervården är viktigt att man prioriterar, liksom nationella vårdprogram. Vi ser ju att man måste öka den nationella styrningen och vi ser en ambition från riksdagen om ett större statligt ansvarstagande i hälso- och sjukvårdsfrågorna. Så det är en naturlig utveckling, säger Heidi Stensmyren.

Läs mer om budgeten här.