Läkemedelsverkets besked om att sluta producera Läkemedelsboken vid årsskiftet har väckt starka reaktioner – inte minst här i Läkartidningen.
Under måndagen fattade dock myndighetens styrelse det formella beslutet om att det inte finns ekonomiska förutsättningar att driva och utveckla Läkemedelsboken – även om informationen kommer att hållas tillgänglig digitalt till och med 2020.
Framöver ska Läkemedelsverket fundera på hur det kunskapsstöd Läkemedelsboken utgör fortsatt kan se ut.
Enligt Maja Marklund, direktör på Läkemedelsverket, har det kommit in fem intresseanmälningar för att ta över och driva Läkemedelsboken vidare.
– Men jag kommer svara dem att det vi primärt undersöker är att hitta någon tydligt producentoberoende aktör, som skulle kunna ta det här vidare, säger hon och fortsätter:
– De aktörer som klivit fram är nog inte att betrakta som producentoberoende, utan är mer kommersiella aktörer. Det tror vi inte riktigt skulle motsvara förväntningarna i de skrivelser som inkommit.
Vilka som anmält intresse är vill hon inte berätta. I första hand kommer dock Läkemedelsverket att leta »inom ramen för det partnerskap som ingåtts mellan Sveriges Kommuner och landsting och Rådet för styrning med kunskap«.
– Vi ska använda det forumet för att diskutera och utforska hur vi kan tillgodose det, som det kommit väldigt mycket synpunkter om, stora behovet av det här kunskapsstödet. Vi behöver fundera mer på vilka parter man skulle kunna tänka sig. Myndigheter förstås, men det kanske kan finnas fler aktörer, säger Maja Marklund.
Läs även:
Läkemedelsboken läggs ner – efter 41 år
Flera organisationer vädjar: Behåll Läkemedelsboken
