Riksdagen tog i dag, onsdag, beslut om 2019 års budget, och det blev den gemensamma budgetreservationen från M och KD som röstades igenom. Detta genom att också SD i sista röstomgången gav den sitt stöd. Vad innebär det för hälso- och sjukvården?

M och KD vill att anslagen till sjukhusvården, primärvården och äldreomsorgen ska höjas kraftigt och betonar att de vill se ett statligt ansvar för sjukvården framöver. Vårdsektorn föreslås få 1,5 miljarder i ökade statsbidrag och 3 miljarder åren därefter. Ökningen nästa år ska gå till »allmän kvalitetshöjning«. När primärvården har fått ett nationellt utformat uppdrag ska pengarna till landstingen delas ut delvis utifrån hur väl de uppfyller vissa mätbara kriterier i primärvårdsuppdraget.

Att återinföra den kritiserade prestationsbaserade kömiljarden beskrivs som en prioriterad reform – och partierna avsätter två miljarder kronor nästa år till detta och tre miljarder 2020. Man nämner specifikt att den prestationsbaserade kömiljarden bör omfatta diagnostik, återbesök och rehabilitering. »Att korta vårdköerna har högsta prioritet. I ett första steg behöver en ny och uppdaterad kömiljard införas. Denna nya kömiljard behöver dra lärdomar från alliansregeringens tidigare satsningar och utvecklas för att bli ännu mer träffsäker och effektiv«, skriver Moderaterna och Kristdemokraterna i sin gemensamma reservation. När det gäller kömiljarden finns en tydlig skillnad mellan Alliansen som velat återinföra den i en ny form och de rödgröna som vill begrava den för gott.

En annan prioriterad reform i M:s och KD:s budget, som det råder större politisk enighet kring, är att primärvården ska byggas ut. Här vill man genomföra en nationell primärvårdsreform där alla patienter ska kunna välja fastläkare och att samordning ska ske av ett vårdteam. De vill ge ett tilläggsdirektiv till Anna Nergårdhs utredning, att se över hur det kan genomföras. M och KD vill också att en ny modell ska tas fram med syfte att skapa en rimligare arbetsbörda för läkarna inom primärvården, detta genom att varje läkare ska ha ansvar för ett rimligt antal patienter.

Partierna vill se en fortsatt utveckling av Regionala cancercentrum (RCC) och en utökad cancerstrategi. Öronmärkta pengar ska gå till barncancervården. Man vill även genomföra en satsning på nationella strategier och standardiserade vårdförlopp för minst fem folksjukdomar: diabetes, hjärt–kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, reumatiska sjukdomar och astma/KOL.

Sjuksköterskor ska kunna vidareutbilda sig på halvfart till specialistsjuksköterskor, samtidigt som de arbetar halvtid men får en heltidslön enligt M och KD. För att det ska fungera vill partierna lägga 400 miljoner kronor per år från 2019.

Jämfört med övergångsbudgeten som övergångsregeringen lagt fram satsar M och KD 3,1 miljarder mer på vård- och omsorg. KD hade egentligen velat öka anslaget med 9,5 miljarder, men har fått vika sig på flera punkter. I partiets egna skuggbudget fanns en satsning på 2,5 miljarder kronor för stärkta löner till vårdanställda som inte tar sommarsemester och ett förslag om extramiljarder till stärkt assistansersättning. Det ströks i budgetsamarbetet med Moderaterna.