– Parisavtalet är århundradets potentiellt starkaste hälsoöverenskommelse. Bevisen för att klimatförändringarna redan har allvarliga effekter på männniskors liv och hälsa är tydliga. Klimatförändringen hotar de grundläggande resurser som vi alla behöver för en god hälsa – ren luft, rent dricksvatten, näringsrika livsmedel och säkra bostäder – och den kommer att rasera de framgångar som gjorts i årtionden inom global hälsa, enligt WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus i ett pressmeddelande.
Men det görs alldeles för lite, enligt rapporten. Och endast 0,5 procent av de multilaterala klimatfonderna för klimatanpassning går till hälsoprojekt.
WHO:s nya specialrapport om klimat och hälsa har tre syften: att öka kunskapen om sambanden mellan klimatförändring och hälsa, att ge en översikt över åtgärder som folkhälsoexperter världen över vill se i syfte att nå ambitionerna i Parisavtalet samt att ge rekommendationer till klimatmötets förhandlare och beslutsfattare, så att regeringarna kan maximera hälsovinsterna och undvika de värsta hälsoeffekterna av klimatförändringarna.
Och de potentiella vinsterna är alltså större än kostnaderna, enligt WHO. Rapporten tar ett konkret exempel: Genom att minska koldioxidutsläppen skulle också luftföroreningarna minska, och bara luftföroreningar dödar 7 miljoner människor årligen, enligt WHO. I de 15 länder där koldioxidutsläppen är som störst beräknas luftföroreningarnas hälsoeffekter kosta mer än 4 procent av ländernas BNP. Detta kan jämföras med att det skulle kosta 1 procent av den globala BNP:n att leva upp till Parisavtalets mål.
Det var vid förra klimatmötet COP23 som WHO ombads att återkomma till det nu pågående klimatmötet, COP24 i Katowice i Polen, med en rapport om klimat och hälsa. I dag på mötets tredje dag presenterade WHO sin rapport.
Rapporten är framtagen med bidrag från drygt 80 experter som i över 30 år arbetat inom området klimat och hälsa.
Bakom WHO:s uppmaning till klimatmötet står också de som skrivit under WHO:s pågående klimatupprop »Call for action«, organisationer som tillsammans representerar över 5 miljoner läkare, sjuksköterskor och folkhälsoarbetare och 17 000 sjukhus från över 120 länder, enligt WHO.
Att mobilisera hälsosektorn är viktigt för att den har ett högt förtroende hos allmänheten men också för att även hälsosektorns utsläpp behöver minskas. I höginkomstländer står hälsosektorns utsläpp av växthusgaser för 5–8 procent, enligt rapporten.
Läs hela rapporten:
WHO:s rekommendation till alla regeringar
- Identifiera och stimulera åtgärder för att minska både koldioxidutsläpp och luftföroreningar, med särskilda åtaganden för att minska utsläpp av kortlivade klimatgaser enligt Parisavtalet.
- Beräkna och inkludera hälsoeffekter av åtgärder för utsläppsminskningar och klimatanpassningar inför ekonomiska coh skattemässiga beslut, inklusive koldioxidskatt och subventioner av fossila bränslen.
- Inkludera åtaganden för att skydda hälsan i FN:s klimatavtal och systematiskt i alla nationella planer och rapporter till FN:s klimatpanel.
- Ta bort hinder för att investera i klimatanpassning, särskilt i klimatresilienta hälsosystem och klimatsmarta hälsotjänster.
- Uppmuntra hälsosektorn och underlätta för den att som förtroendeingivande och hängiven ambassadör förespråka klimatåtgärder.
- Mobilisera kommunala och lokala ledare så att de minskar utsläpp i alla samhällsektorer, öka resiliensen och främja hälsan.
- Kartlägg systematiskt framsteg inom hälsoområdet som är resultat av utsläppsminskningar och klimatanpassningar och rapportera till FN som uppföljning av Parisavtalet och de globala hållbarhetsmålen.
