Danmark har i dag fem regioner som bland annat ansvarar för sjukhusvården. Men enligt den danska regeringens förslag ska de upphöra från den 1 januari 2021. 

Ansvaret för hela sjukvården ska förstatligas genom en ny myndighet. De nuvarande regionerna omvandlas till fem sjukvårdsförvaltningar som ingår i myndigheten, men i längden ska dessa förvaltningar försvinna.

En poäng med reformen är att minska trycket på sjukhusen och renodla deras uppgifter. Tanken är att antalet sjukhusbesök och inläggningar ska minska.

Vissa danska allmänläkare oroas dock för att trycket på primärvården kommer att öka i stället. Och där är det redan brist på läkare.

– Många läkare i vår region, någonstans mellan 70 och 80 procent, har stängt för nya patienter, säger Ulrik Hesislev, facklig ordförande på Själland, till Tv Øst.

Men reformen påverkar också Sverige, i synnerhet Skåne som har ett tätt samarbete med två danska regioner: Själland och Köpenhamn (Region Hovedstaden). Det gäller flera frågor, bland annat sjukvården. 

Ett exempel rör fertilitetshjälp till danska och svenska kvinnor genom ett projekt mellan Skånes universitetssjukhus och Rigshospitalet i Köpenhamn. Skåne och de två danska regionerna har även avtal inom viss specialiserad vård. Det pågår därtill samtal om gemensamma ambulanshelikoptrar.

Det här har blivit möjligt genom regionala forum över nationsgränserna, till exempel det som kallas Greater Copenhagen.

– Om de danska regionerna försvinner är risken att de här plattformarna försvinner, säger den skånska regionstyrelsens ordförande Carl-Johan Sonesson (M) till Läkartidningen.

Han menar att det då är osäkert om den danska staten, som får ansvaret för sjukvården, kommer att prioritera möten med en svensk region som politiskt är på en »lägre nivå«.

– Jag är rädd att man får börja om. Vi har i många år försökt få de danska och svenska regeringarna att förstå att vi är en gränsregion i två länder, säger Carl-Johan Sonesson och fortsätter:

– Alla gränshinder som finns mellan länderna är jättesvåra att bryta ned. Statsmakterna, oavsett regering, har inte riktigt det intresset. Jag rädd att om sjukvården också förstatligas, blir det samma tröghet som jag upplevt i infrastruktur- och arbetsmarknadsfrågorna.

Än så länge är vårdreformen bara ett förslag från regeringen och något som Carl-Johan Sonesson tror blir en valfråga i landet. För det finns också ett politiskt motstånd.

Vad kan du och dina danska kollegor på regionnivå göra för att hantera det här?

– Det är viktigt att tala om att vi har ett bra samarbete så att människor i allmänhet får veta det. För det blir nog en diskussion i den danska valrörelsen (i vår). Mer än så kan vi nog inte göra. Men de danska regionpolitikerna i Greater Copenhagen delar min uppfattning och kommer framhärda det här internt.

Några av förändringarna enligt förslaget

Regionråden med folkvalda politiker läggs ned till årsskiftet.

Fem förvaltningar ska få ansvar för sjukhus och akutberedskap. De kommer att ha samma geografiska placeringar som dagens regioner.

En styrelse under Danmarks motsvarighet till socialdepartementet får ansvar för sjukvårdens ekonomi.

Runt landets akutsjukhus formas 21 nya organisationer där kommunerna ska ingå. Syftet är att skapa tätare samarbete mellan sjukhus, privata läkare (som till stor del utgör dansk primärvård) och kommuner.

Patienters rättigheter ska stärkas. Sjukhus ska till exempel tvingas att hjälpa patienter vidare i vårdkedjan, om de inte lyckas hålla vårdgarantin på 30 dagar. I dag är det flera sjukhus som inte förmedlar kontakt till andra sjukhus.