Läkemedelsutredningen, under ledning av Toivo Heinsoo, har övervägt flera modeller för framtidens finansiering av läkemedel. Det formella finansieringsansvaret ligger i dagsläget på regionerna men i praktiken är ansvaret delat med staten genom att regionerna får ett särskilt statsbidrag för kostnaderna.
I slutbetänkandet som nu överlämnats till regeringen har utredningen landat i förslaget att ge regionerna finansieringsansvaret. Utredningen föreslår att statens nuvarande särskilda bidrag för läkemedelsförmånen förs in i det generella statsbidraget. Samtidigt föreslås att regionerna ska få behålla all återbetalning från avtal med läkemedelsbolag, något som i dag delas mellan staten och regionerna.
En generalisering av bidraget skapar enligt utredningen incitament för regionerna att effektivisera sin läkemedelsanvändning, få kontroll på upphandlingar och söka bästa möjliga prissättning. Detta samtidigt som det skapar kostnadskontroll för staten.
Utredningen föreslår dock att ett särskilt statsbidrag införs för att stötta användningen inom vissa nya läkemedelsområden, till exempel cell- och genterapier. Likaså föreslås ett särskilt statligt stöd till regioner som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel som används vid sällsynta tillstånd, så kallade särläkemedel.
Ett annat förslag är att ett nytt regiongemensamt organ kallat Läkemedelsrådet inrättas. Rådet ska enligt utredningen ses som en separat myndighet och ska bland annat kunna utfärda rekommendationer till landsting om användningen av läkemedel och därmed delvis överta de uppgifter som det så kallade NT-rådet i dag utför.
Dessutom föreslås att Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) får nya uppföljningsuppdrag i syfte att ge staten bättre möjligheter att styra mot en mer jämlik och samhällsekonomiskt effektiv läkemedelsanvändning.
– Dagens system gällande läkemedelskostnader är både komplext och svåröverskådligt. Det övergripande målet när regeringen tillsatte utredningen var att se över hur man kan skapa ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läkemedel. Det är också viktigt att det följer den etiska plattform som gäller inom hälso- och sjukvården, säger socialminister Annika Strandhäll (S) i ett pressmeddelande.
Ta del av Läkemedelsutredningens slutbetänkande här.
Läs också:
Läkemedelsutredningen: Inget tydligt svar om framtida finansiering
