Utlokaliserade patienter är ett av sju områden som IVO har valt att prioritera framöver. I vår inleds en nationell tillsyn på ett 30-tal sjukhus.

IVO har valt området eftersom myndigheten noterat att bristen på personal och vårdplatser ibland tenderar att styra vilken vård som ges snarare än patientens behov, samtidigt som det finns samband mellan utlokaliseringar och risken att drabbas av vårdskador.

Under hösten gjordes en förstudie och en pilottillsyn, som landade i förslaget att göra en nationell tillsyn av riskerna med utlokaliseringar inom den somatiska slutenvården. I förstudien konstaterar IVO att Sverige har relativt få vårdplatser jämfört med andra länder, att utlokaliseringarna ökar över tid och att patientsäkerhetsarbetet har ett sämre utfall för de utlokaliserade patienterna.

– När man tittar på vårdskadefrekvensen ser man att omvårdnadsrelaterade skador dominerar för de här patienterna. Och att de vanligaste skadeorsakerna inte minskar över tid trots att man kanske skulle ha förväntat sig det, säger Joakim Sebring, inspektör på IVO, som har varit projektledare.

Syftet med tillsynen är att öka kunskapen om patientsäkerhetsriskerna för utlokaliserade patienter för att underlätta för vårdgivarna att vidta rätt åtgärder.

Tanken är att tillsynen ska inkludera 30 sjukhus: 25 där IVO har bedömt att det finns risker och 5 där man tror sig kunna få mer positiva exempel på hur man arbetar med utlokaliseringarna.

– Vi vill titta på hur vårdgivarna planerar, leder och organiserar verksamheten så att kravet på en god vård uppfylls för de utlokaliserade patienterna, säger Joakim Sebring och tillägger:

– Det finns också en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen om att man ska ha den lokal, utrustning och personal som behövs för att ge en god vård. Har man det i perspektivet av utlokaliserade patienter?

IVO kommer att begära uppgifter från sjukhusen för att få reda på mer om de lokala mönstren för utlokaliseringarna, vilka patientsäkerhetsrisker som identifierats och vilka avvikelser/händelser som eventuellt kan kopplas till utlokaliseringarna. En annan viktig del i tillsynen är enligt Joakim Sebring att i ett tidigt skede inleda en dialog med berörda patienter och anhöriga.

Vid inspektionerna på sjukhusen planerar IVO att intervjua representanter från hälso- och sjukvårdpersonalen på de berörda avdelningarna, vårdplatskoordinatorer och ledningen för avdelningarna, chefsläkare och sjukhuschef.

Resultatet av tillsynen ska presenteras i en rapport i början av år 2020.

Samtliga områden för nationell tillsyn 2019-2020:

  • Risk för brister i samordning för barn och unga med psykisk ohälsa
  • Risker och brister i boende och omvårdnad för personer med funktionsnedsättning
  • Risker och brister i vården för personer med samtidig psykisk och somatisk diagnos
  • Risk för brister i samordning för personer med behov av multidiciplinärt omhändertagande
  • Risker för utlokaliserade patienter inom somatisk slutenvård
  • Digitala vårdtjänster
  • Välfärdsteknik

En nationell tillsyn innebär att IVO genomför omfattande insatser med inspektioner och andra tillsynsåtgärder vid många vård- och/eller omsorgsverksamheter spritt över landet.

Källa: IVO