Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) »gick in i halvtid« som folkhälso- och sjukvårdsminister när Gabriel Wikström blev sjukskriven 2017. Då fanns redan en ganska tydlig riktning för hälso- och sjukvården, svarar hon när Läkartidningen frågar vad hon är mest nöjd med från tiden som socialminister. 

– Men jag är väldigt nöjd med att vi fokuserade på kvinnors hälsa, både med mer resurser och inte minst med förlossningsvården. Jag tycker vi var med på ett bra sätt för att möta de utmaningar som vi har där. 

Vad är du mest missnöjd med? 

– Vad jag är absolut mest missnöjd med är att vi inte lyckades bättre i tillgänglighetsfrågan. Att människor med vissa diagnoser får vänta alldeles för länge på vård, säger Annika Strandhäll och trycker ett pekfinger i bordsskivan framför sig. 

Socialdemokraterna har tidigare sågat kömiljarden, men har också fått finna sig att den finns med i den nuvarande budgeten. Annika Strandhäll tycker att köfrågorna ofta leder till en oseriös debatt med snabba, enkla lösningar. 

– Jag tänker på den här quick-fixen, om vi bara »stoppar in en miljard här så löser det sig«. Vi stoppade in 13 förra mandatperioden... Det hjälper inte om det inte finns någon som kan hålla de där vårdplatserna öppna. 

Annika Strandhäll är också missnöjd med att det inte blev något av förslaget till regionreform som regeringen la på riksdagens bord.

– Vi har i dag 21 små landsting som får allt svårare att leva upp till alla krav som ställs. Det är svårt framförallt för små landsting. Vi fick inte stöd för det, och det får vi tugga i oss. 

Annika Strandhäll ser flera utmaningar när det gäller omställningen av hälso- och sjukvården. Men hon tycker Sverige ligger bra till med den primärvårdsutredning som snart ska vara klar.

Går det fort nog?

– Jag skulle ändå vilja säga det. Primärvårdsreformen är också en av de riktigt bra sakerna som Gabriel Wikström tog initiativ till. Anna Nergårdh är en av de få utredare som under sin egen utredningstid fått se delar av sitt förslag bli verklighet. Hon har också skapat en stor samsyn i Hälso- och sjukvårdssverige på ett mycket bra sätt.  

Är det något som borde ha gått snabbare?

– Digitaliseringsområdet är ett sådant. Vi har naturligtvis i viss mån lidit av att vi inte på ett tidigare stadium lyckats inse att vi måste hålla ihop det här landstingsövergripande. Det här är ju ett av de områden på den svenska arbetsmarknaden där faxen fortfarande är mest använd. 

– Men det rullar på snabbt. Jag ägnade en del av slutet av mandatperioden åt att försöka springa ifatt nätläkeriet. 

Kanske är det Annika Strandhälls fackliga bakgrund som fått henne att flera gånger uttrycka oro över sjukskrivningstalen i vårdyrkena. Hon är fortfarande »jättebekymrad«, men också glad för att som socialförsäkringsminister kunna »sätta tänderna i frågan«. 

– En sak vi fick på plats förra året är en lagstiftning där arbetsgivaren, om det är sjukfall som man uppskattar kommer att överstiga 30 dagar, har ett lagstadgat ansvar att ta initiativ till att gå igenom arbetsplatsen: vad är det som krävs för att den här individen ska kunna komma tillbaka? Och vi har skjutit till extra medel om man behöver ta in expertkompetens. Men vi kommer att vara beredda att göra mer. 

Regeringen la för några år sedan ett förslag kallat »hälsoväxlingen«, vilket i korthet gick ut på att arbetsgivaren skulle bekosta en större del av sjukskrivningarna. Efter stark kritik skrotades det. Men frågan är om förslaget kan återuppstå. 

– Jag är inte helt nöjd här, det ska man vara ärlig och säga. Sjukfrånvaron är en av de saker jag nu kommer att lägga mycket fokus på, tillsammans med arbetsmarknadens parter. Och hälsoväxlingen ligger fortfarande i byrålådan – det är en färdigskriven lagstiftning. 

Önskar du att Ersta psykiatri, som i 50 år hjälpt just sjukvårdspersonal, hade varit kvar? 

– Det hade väl varit jättebra. De gjorde ett jättebra arbete. Men det är inget beslut man fattar på min nivå. 

En annan sak som Annika Strandhäll får fundera på är Försäkringskassans krav på läkare när det gäller sjukintyg. Många läkare upplever myndighetens begäran om kompletteringar som ett ständigt gissel.  

Har du något tröstande svar? 

– Ja, det har jag nog ändå. Vi la fram ett antal åtgärder den 1 januari förra året. Och vi gav tydliga uppdrag till Försäkringskassan att man måste ta upp samverkan mellan olika viktiga aktörer för att kunna klara av sjukskrivningsprocessen på ett bra sätt. 

Kan det bli en ändring i kravställningen? 

– Det skulle det mycket väl kunna bli. Mandus Frykman, nationell samordnare av sjukskrivningsprocessen, tittar nu på allt från arbetsplatser som genererar ohälsa till vad som brister i arbetsmiljölagstiftningen och hur själva sjukskrivningsprocessen går till. Han har möjlighet att lämna författningsförslag.  

När Annika Strandhäll gick in som hälso- och sjukvårdsminister 2017 var hon redan socialförsäkringsminister. Nu kan hon fokusera på socialförsäkringsfrågorna igen, medan socialminister Lena Hallengren (S) tar över sjukvården och numera även äldrefrågorna, som tidigare låg på en annan ministers bord. 

– När man nu gör om hälso- och sjukvården tror jag det är klokt att man håller ihop de frågorna. Och jag för min del får en möjlighet att fokusera på friska arbetsplatser. 

Annika Strandhäll tycker inte att hon behöver ge sin efterträdare på socialministerposten så många råd. Men ett har hon: 

–Det är väldigt viktigt att inte bli en politiker som bara kastar ut något förslag med ett coolt namn, utan våga vara tydlig med att komplexa problem inte alltid kräver de enkla svaren.