Enligt lagen ska händelser som har inneburit eller hade kunnat innebära allvarlig vårdskada anmälas enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Det ska göras »snarast« efter att händelsen inträffat.
Men på fem år har mediantiden mellan händelse och anmälan ökat till från 113 dagar till 166. Störst var ökningen mellan 2017 och 2018 och nu dröjer det alltså i snitt nästan ett halvår (se statistik nedan).
– Ibland är det uppåt ett år, ibland kortare tid, säger Lena Gabrielsson som arbetar med tillsyn inom den somatiska specialistvården på Inspektionen för vård och omsorg.
Är handläggningstiderna för långa?
– Ja, det tycker jag. I förhållande till vad det står i lagstiftningen är det för lång tid. Ett halvår är inte »snarast«.
Den största faran hon ser med handläggningstiderna är att det kan dröja innan orsaken bakom de allvarliga händelserna åtgärdas och att samma typ av incident därmed riskerar att inträffa igen.
Den långa tiden mellan händelse och anmälan kan också innebära problem för IVO om myndigheten måste kräva en komplettering.
– Har det då gått ett år så är det väldigt svårt att åka ut på inspektion och träffa dem som varit involverade i händelsen. Då har man ju glömt väldigt mycket.
Vårdgivarnas egna utredningar kan vara en orsak till att lex Maria-anmälningarna drar ut på tiden.
– I dag finns en ökad medvetenhet om att göra utredningar över verksamhetsgränserna. Det påverkar utredningstiderna eftersom man måste involvera fler personer i utredningen, säger Thomas Brezicka, chefläkare och anmälningsansvarig på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Han menar att det görs tidskrävande händelseanalyser i allt större omfattning.
– Men då blir också utredningarna mycket mer noggranna och speglar bättre vad som faktiskt har gått snett, vilket ger ett bättre underlag för verksamhetsutvecklingen. Gör man en utredning med händelseanalys så har den utredningen en högre kvalitet än en utredning utan händelseanalys.
I Västra Götalandsregionen har medeltiden från händelse till att en utredning startar ökat, från 63 dagar 2014 till 86 dagar 2018. Hela vägen till en lex Maria-anmälan tog i genomsnitt 227 dagar i fjol. Men det ska också påpekas att andelen patientklagomål har ökat, vilket kan förklara uppgången. Dessa fall kännetecknas i regel av att det dröjer innan patienten kontaktar vården om att något har gått fel.
Möjligen har också storleken på verksamheten betydelse. Elmar Keppel, chefläkare vid Oskarshamns sjukhus, menar att handläggningstiden kan påverkas av hur organisationen ser ut.
– I Kalmar län är vi fem chefläkare och vi är extremt nära verksamheten. Det finns andra chefläkarorganisationer som är mer centraliserade och då har man kanske inte alltid den lokalkännedom som kan vara viktig för att utreda bra. Men det är en gissning.
Han påpekar att det finns olika filosofier: antingen gör man en lex Maria-anmälan direkt och kompletterar senare, eller så skickar man en anmälan tillsammans med en färdig utredning.
Men han är osäker på om en lång tid från händelse till lex Maria-anmälan är ett problem.
– Det skulle kräva att man går in i de olika fallen och granskar vad som gjort att det har tagit lång tid. Beror det på att man inte hanterat det skyndsamt är det inte okej. Men har man noggrant försökt få fram detaljer, då ser jag det mer som välinvesterad tid.
Vare sig Elmar Keppel eller Thomas Brezicka tror att fördröjda lex Maria-anmälningar utgör någon större risk för patientsäkerheten – så länge verksamheterna agerar direkt på det som har hänt.
– Så fort man upptäcker en händelse så börjar det ju ske aktiviteter i verksamheten, även om inte händelseanalysen kommer igång direkt, säger Thomas Brezicka.
När IVO tar upp problematiken om handläggningstiden, svarar verksamheterna ofta att det är svårt att få tiden att räcka till för möten och utredningar, i synnerhet om flera verksamheter är inblandade.
– Men sedan handlar det nog lite om vad man har för kultur och hur man ser på patientsäkerhetsarbetet. Jag vet inte hur man prioriterar när det tar uppåt ett år innan en händelse rapporteras till oss, säger Lena Gabrielsson.
Elmar Keppel tycker att man förmodligen har fel perspektiv om man inte hittar tid till möten och utredningar.
– Patientsäkerhet ska genomsyra allt vi gör. Och om man anser att en internutredning är en »administrativ grej«, tycker jag inte att man längre vet vad patientsäkerhet är. Det måste vara en integrerad del av allt vi gör hela tiden.
