»Värdebaserad vård« är något som debatterats flitigt i Sverige, inte minst på grund av Karolinska universitetssjukhusets beslut att införa modellen. Förra socialministern Annika Strandhäll (S) uttryckte till exempel oro efter en studie som pekade på att den skulle kunna leda till mer ojämlik vård.
Oavsett detta är Sverige en föregångare inom värdebaserad vård. Det visar i alla fall en rapport från The Economist Intelligence Unit, en enhet i samma medieföretag som publicerar den brittiska tidskriften The Economist. Rapporten, med namnet »Value-based healthcare in Sweden: Reaching the next level«, tittar på hur modellen har införts i Sverige, vilka problem den har mött och vad andra länder kan ta till sig.
– Sveriges erfarenheter genom instiftandet av värdebaserad vård understryker ett antal nyckelproblem. Till att börja med måste man förstå vad värdebaserad vård är och hur man mäter det, säger Martin Koehring, redaktör på The Economist Intelligence Unit, i ett pressmeddelande.
Och det finns problem, slår rapporten fast. En sådan sak är att den värdebaserade vården i Sverige utgår från processer mer än resultaten för patienterna. En annan utmaning är den brokiga IT-kartan med flera olika journalsystem.
Sverige har en stor fördel med sin tradition av kvalitetsregister. Men de skiljer sig mycket åt när det gäller tillgänglighet, omfattning och användning. Mer konsekvent datainsamling och mer samordning med data från journalsystemen skulle kunna hjälpa en värdebaserad prissättning.
Rapporten kommer också fram till att vissa sjukhus, såsom Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset, har drabbats av bakslag. I dessa fall har den värdebaserade vården blivit mål för protester, trots framgångar på andra sjukhus.
De bästa experimenten med värdebaserad vård är där modellen införts gradvis i nära samverkan med vårdgivarna, patienter och andra parter, till exempel Akademiska sjukhuset. Mer »radikala försök till reformer har mötts med kritik, vilket underminerat stödet för dem«, konstaterar rapporten.
En utmaning, både i Sverige och på andra håll i världen, är att hitta en allmänt accepterad definition av vad värdebaserad vård egentligen är. Och trots försök med modellen på flera håll, gör Sveriges decentraliserade vårdsystem att rapportförfattaren ser en nationell handlingsplan för värdebaserad vård som något ganska osannolikt.
Men enligt rapporten finns tecken på en ljusare framtid för den värdebaserade vården i Sverige. Till exempel nämns samarbetet Sveus – Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården – där regeringen och sju regioner samarbetar om utveckling och forskning.
Andra framsteg är ökade samarbeten mellan kommun och region, som Västra Götalands mobila vårdteam. Och Akademiska sjukhuset i Uppsala nämns som ett exempel där modellen rullats ut i långsammare takt, vilket har ökat delaktigheten hos dem som arbetar med projektet.
Summan blir att Sverige är bra på värdebaserad vård. Politisk vilja och samråd med alla inblandade parter är viktigt och tekniken erbjuder stor potential, menar Martin Koehring.
– Slutligen lyfter också vår studie fram behovet av att gå försiktigt fram när man introducerar nya betalsystem eller patientflöden.
Läs även:
Värdebaserad vård oroar ministern
Sahlgrenska: Svag evidens för värdebaserad vård
SBU kartlägger värdebaserad vård
Läkaresällskapet vill evidensgranska värdebaserad vård
Värdebaserad vård: Omstridd metod på frammarsch
Rak debatt om värdebaserad vård: »Stoppa inte det vi påbörjat!«
KI:s ledning vill inte ta ställning för värdebaserad vård
Starka incitament för att avbryta införandet av värdebaserad vård
