Ditt klipp »Hur jag klarade det teoretiska delprovet ett halvår efter jag kom till Sverige« har fått tusentals visningar. Varför la du upp det?

– Det är inte lätt att klara provet, så många andra läkare från Kurdistan har frågat mig hur jag har gjort. Jag tänkte att videon kanske kunde hjälpa och peppa dem. Men jag trodde inte den skulle få så mycket uppmärksamhet.

Vad har du för bakgrund?

– Jag kommer från Kurdistan, den del som är kopplad till Irak. Jag fick min läkarexamen 2014, har arbetat två år som AT-läkare och nästan ett och ett halvt år som ST-läkare i neurologi i Kurdistan. Jag kom till Sverige eftersom den ekonomiska situationen och systemet inte är så bra i mitt hemland. Där kan jag inte få en lika bra utbildning som läkare och det är svårt att forska.

Hur förberedde du dig?

– Jag började med att lära mig språket på Folkuniversitetet i Lund. Jag kunde bara några svenska ord när jag kom hit, så jag pluggade intensivt. Jag kunde engelska och lite tyska och då är det lättare att lära sig svenska snabbt. Efter ungefär två månader började jag läsa medicinsk litteratur på engelska, tittade mycket på videor från USMLE [United States medical licensing examination] och sedan gick jag igenom »First Aid for USMLE 1«.

Vad är viktigast att tänka på?

– Det gäller att ta reda på nivån på provet och din egen nivå. Om du bara studerar medicin utan att gå igenom gamla prov klarar du dig inte. Alla har en bakgrund. Jag behövde till exempel inte gå igenom neurologi, men hade kunskapsluckor på andra områden. Det är också viktigt att vara motiverad, ha självförtroende och repetera med »spaced repetition technique«. 

Du har haft stor hjälp av de gamla kunskapsproven som Umeå universitet har lagt ut.

– Ja, efter jag var klar med First Aid for USMLE 1 gjorde jag 35 frågor från proven på tid varje dag och gick igenom alla svar. Sedan läste jag på om ämnena där jag hade fel och provade igen. På så vis utvecklas man. Och efter ett tag förstår du även vad de som gör proven tycker är viktigt. För mig blev det en viktig motivation när jag såg att jag fick bättre och bättre resultat. En vecka före kunskapsprovet gjorde jag ett gammalt prov, som jag hade sparat, på sex timmar – precis som i verkligheten. Jag fick 118 poäng, godkänt. Då kände jag att jag kunde klara det.

Är det någon särskild litteratur du haft nytta av?

– First Aid för USMLE och Läkemedelsboken. Många av videorna som Umeå universitet har lagt ut är jättebra och det kommer ganska ofta frågor på dem och det andra materialet som finns där.

Hur bra måste man vara på svenska för att klara det teoretiska provet?

– Det är »multiple choice«-frågor, så det gör inget om du inte kan skriva jättebra. Du behöver inte prata jättebra svenska heller, men du måste ha en jättebra ordförståelse. Jag kunde inte prata så bra, utan satsade i stället på att förstå strukturen i en svensk mening. Ett tips är att göra en lista med ord du stöter på i gamla kunskapsprov och inte förstår.

Vad tycker du om svårighetsnivån?

– Provet är jättesvårt. Processen att komma in i Sverige är enklare än i många andra länder, men inte processen att få en läkarlegitimation. Det är bara i Sverige som provet är så brett och man gör allt på en dag, vad jag vet. Det är många prekliniska frågor och det är inte lätt för dem som gjort läkarexamen för många år sedan.

Bör man förändra något?

– Det skulle jag behöva fundera mer på. Men jag tror att det saknas något i förberedelserna inför provet. Umeå universitetet kan hjälpa med förberedelseprocessen genom att göra det tydligare vilka ämnen som är viktiga att studera. Förberedelseutbildningar kan vara mer effektiva genom samarbete med läkare som redan klarat provet.

Du har sagt att du ser en risk att Sverige förlorar duktiga läkare som är utbildade utanför EU.

– Ja, det finns jättebra läkare, som är väldigt specialiserade och gick läkarutbildningen för många år sedan. För dem är kunskapsprovet svårt. Jag tycker att man borde hitta ett bättre system för att hjälpa dem. Som det är nu tappar många motivationen. Jag har flera vänner som fått lämna Sverige eftersom de inte klarade kunskapsprovet eller inte har fått förlängt uppehållstillstånd för att göra provet.

Till sist – hur gick det teoretiska provet?

– Jag fick 127 poäng av 182. Det är svårt att beskriva känslan. Jag är väldigt tacksam. Det var en jättebra känsla och jag hoppas att alla som förbereder sig för provet nu får känna den också.

Ditt mål är att klara det medicinska kunskapsprovet på ett år. 

– Ja, jag är tvungen att klara allt och ha hittat ett jobb på ett år eftersom jag har ett ettårigt uppehållstillstånd för att studera svenska som går ut i maj. Det innebär en ökad stress. Det är en utmaning även ekonomiskt. Eftersom jag inte kan arbeta under tiden om jag ska lyckas måste jag klara mig på sparade pengar.

Vad har du för framtidsdrömmar?

– Jag vill uppnå min fulla potential. Jag gillar neurologi. Att få arbeta och forska på Karolinska institutet är en stor dröm för mig. Jag vill inte bara arbeta kliniskt, utan tycker jättemycket om forskning.

Fotnot: Ahmed Hama Noori gjorde det praktiska delprovet i slutet av februari 2019 med godkänt resultat. Inför det förberedde han sig genom att öva provstationer på tid tillsammans med tre andra läkare. Det innebär att han nu har klarat hela det medicinska kunskapsprovet inom ett år.

Läs mer:

Vägen till en svensk legitimation

Kalmar ny ort för kunskaprovet

Kökaos till medicinska kunskapsprovet

Längre skrivtid och nya chanser i det nya kunskapsprovet

Kunskapsprov vållar debatt

Läkare i brev till Socialstyrelsen: »Kunskapsprovet fyller inte sin funktion«

Provansvarig: »Man bör visa att man behärskar grunderna«

Den provansvariges kommentar

Magnus Hultin, som är ansvarig för kunskapsprovet, ger en kommentar till hur Ahmed Hama Noori gått till väga: Det är helt rätt att vara systematisk. Att försöka hitta sina brister/svaga sidor genom att göra gamla prov och sedan åtgärda bristerna genom att läsa på om det man inte kan. Repetera bred litteratur och öva på proven under tidspress för att bli vän med formatet.