2017 utsåg regeringen Kenth Nauclér till att utreda hur specialistsjuksköterskeutbildningen ska möta framtidens behov. Kenth Nauclér, som är ordförande för Röda Korsets högskola och tidigare bland annat arbetat som förhandlare inom Vårdförbundet, skulle också analysera tillgången på specialistsjuksköterskor och föreslå åtgärder för att göra yrket mer attraktivt.

Förra året kom betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter. Och nu har Läkarförbundet lämnat in sitt remissvar.

Ett av förslagen i utredningen handlar om en ny tvåårig påbyggnadsutbildning, en yrkesexamen med namnet avancerad klinisk specialistsjuksköterskeexamen (AKS). Den ska bidra till både ökad patientsäkerhet och karriärmöjligheter för sjuksköterskor. Bland arbetsuppgifterna som en person med AKS ska kunna göra finns vissa traditionella läkaruppgifter, såsom klinisk bedömning och diagnostisering av sjukdomar och ordination och förskrivning av läkemedel.

Läkarförbundet säger nej till förslaget. I remissvaret skriver förbundet att det behövs »grundläggande patofysiologiskt/cellbiologiskt kunnande« för att ställa diagnos, och att dessa sjuksköterskor inte kommer att ha den kunskap specialistläkare har för uppgiften. Förbundet hänvisar också till studier som visar att kliniska konsultationer med sjuksköterskor tar längre tid och orsakar fler återbesök.

Ett annat förslag i betänkandet går ut på krav på systematisk och fortlöpande fortbildning för avancerade kliniska specialistsjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Läkarförbundet är generellt sett positivt till förslaget, men menar att det måste gälla alla legitimerade vårdyrken, alltså även läkare, tandläkare och apotekare.

Läkarförbundet passar också på att kommentera propositionen »Genomförandet av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet« från 2015 där det står att sjukvårdspersonal redan i dag har möjlighet till den fortbildning som krävs för att hålla sig à jour med utvecklingen i yrket. Det menar förbundet »saknar förankring i verkligheten och är närmast provocerande« och pekar på egna undersökningar som visar att patienter inte kan räkna med att träffa personal som är »uppdaterad på de senaste behandlingsrönen eller har mönstrat ut gamla metoder«.

Ett annat förslag i utredningen gäller fort- och vidareutbildning på avancerad nivå. Där menar Kenth Nauclér att högskolorna ska erbjuda ett brett, flexibelt och förutsebart kursutbud inom de områden som berör avancerade kliniska specialistsjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Även här tycker Läkarförbundet att förslaget är bra, men att det måste gälla alla legitimerade yrkesgrupper.

Utredningen tar också upp det som kallas förenade anställningar, det som Läkarförbundet tidigare kallat kombinationsanställningar. Enligt förslaget ska en anställning som lärare (professor eller lektor) vid en högskola vara förenad med en anställning som specialistutbildad läkare.

Läkarförbundet tycker att regelverket är för begränsande med onödigt höga krav. Det borde räcka att läkaren är legitimerad och bedriver forskning, skriver förbundet i sitt svar.