I dag presenterar alltså den så kallade KAM-utredningen, där KAM står för komplementär- och alternativmedicin, ett antal förslag som ska förbättra situationen för de som söker sig till just alternativmedicin.
Utredningen är långt ifrån den första på området. Få tidigare förslag har lett till konkreta förändringar, men den här gången tas ett nytt grepp, enligt Kjell Asplund som sedan 2017 är regeringens särskilda utredare.
– Vi har varit väldigt pragmatiska. Vi har bara lagt väldigt jordnära förslag som inte ska kosta så mycket, säger Kjell Asplund.
Enligt utredningen behöver vårdpersonal mer kunskap om komplementär- och alternativmedicinska metoder. Därför föreslås att orienterande utbildning inom området införs på vissa vårdutbildningar – något som de olika professionerna också uttryckt sitt stöd för, enligt Kjell Asplund.
Syftet med det hela är att göra det lättare för patienter och vårdpersonal att faktiskt prata om komplementär- och alternativmedicin. Han påpekar att många patienter – inte minst cancerpatienter – använder alternativmedicinska metoder parallellt med sin vanliga behandling.
– Men varken läkare eller patient brukar ta upp det här. Jag har ju alltid tyckt att det är lite märkligt att vi i sjukvården ska ta reda på så mycket om alkoholvanor, kostvanor och motionsvanor men inte ta upp det här området.
Han tillägger att tanken inte är att »man ska utbildas till akupunktör eller healer«.
– Men man ska veta vad de vanligaste metoderna går ut på och eventuella risker och eventuell nytta. Man ska också vara orienterad om kritik som brukar riktas mot alternativmedicinen. Det ska gälla de vanligaste och de mest kontroversiella metoderna har vi tänkt.
Enligt Kjell Asplund handlar det i slutänden om ökad patientsäkerhet.
– Det handlar också om att få en bättre förståelse för vad de vårdsökande som söker sig till alternativmedicin är ute efter, men inte tycker att de finner i hälso- och sjukvården. Där finns det en del att lära.
Ni föreslår också att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram oberoende information om KAM-metoder som sedan presenteras på 1177?
– Ja, i dag saknas det obunden information om metoderna, vilket gör det svårt för vårdsökande att fatta informerade och säkra beslut om sin vård.
Han påpekar att sådana system med neutral information redan finns i Norge och Danmark.
– Man kan väl i mycket hög grad repliera på det materialet. Det gör att arbetsinsatsen blir måttlig, även om materialet kan behöva anpassas till svenska förhållanden.
Ett tredje centralt förslag är att ge Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, i uppdrag att utvärdera forskningen när det gäller de KAM-metoder som är mest aktuella att eventuellt införa i sjukvården.
– Det finns ett slags vilsenhet nu om de här metoderna. En del av dem är införda på vissa håll i sjukvården och på andra håll inte. Det beror nog mycket på att man är osäker på vad det finns för vetenskapligt underlag, säger Kjell Asplund och nämner bland annat akupunktur, mindfulness och grön rehabilitering.
Han konstaterar att det i sjukvården finns ett väl etablerat system för hur man inför nya metoder och utmönstrar förlegade metoder.
– Vi anser att det ska vara samma mall för bedömning oavsett varifrån den nya metoden kommer.
Kjell Asplund har också fått ett tilläggsuppdrag av regeringen att se över lagstiftningen på området, det som tidigare kallades kvacksalverilagen. Men där dröjer förslagen till slutbetänkandet, som lämnas i början av juni.
Barnläkaren Jonas F Ludvigsson, Läkarförbundets och Läkaresällskapets representant i utredningen, har ju föreslagit att den undre åldersgränsen för alternativmedicinsk behandling ska höjas till 15 år. Hur ser du på det?
– I den här frågan har vi inte slutgiltigt satt ned foten. Man kan lugnt säga att när det gäller åldersgränser så finns det spridda åsikter – och nu uttrycker jag mig försiktigt.
Ta del av delbetänkandet här.
