Regeringen och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har sedan 2015 en överenskommelse om att satsa på en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Förra året delades sammanlagt 1,8 miljarder kronor ut till regionerna.

Men enligt Eva Uustal, ordförande i SFOG, har ett oförutsett arbetsmiljöproblem uppstått för läkare och andra i kvinnosjukvården i kölvattnet av de så kallade förlossningsmiljarderna.

Problemet är, anser hon, att de många olika projekt som nu pågår inom området inte samordnas. Något som dränerar kvinnosjukvården på tid, enligt Eva Uustal.

– Både SKL och Vårdanalys jobbar med uppföljning av de här pengarna. Men många andra aktörer håller också på med projekt som rör förlossningsvården och förlossningsmiljarderna. Socialstyrelsen håller till exempel på med ett nationellt kunskapsstöd för förlossningsvården. 

Enligt Eva Uustal har det fått till följd att både läkare och barnmorskor runt om i landet blir överrösta med telefonsamtal och mejl med frågor från till exempel SKL, Vårdanalys, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).

Och att många i kvinnosjukvården reser kors och tvärs och förklarar »vårdkedjan« och »strategiska kvalitetsmarkörer« i stället för att vårda, forska, undervisa och kanske vila.

– Nu har såväl vi i SFOG:s styrelse som de aktuella överläkarna och registerhållarna fått börja säga ifrån till myndigheterna som ringer och säger att vi måste komma och förklara för dem. Vi hinner inte – vi måste ju arbeta också.

Är det inte bra att professionen får tycka till då?

– Jo, men det hade varit bättre att tänka till innan man delade ut alla de här medlen – och i samråd med professionen. Inom professionen finns ju redan stora nätverk och arbetsgrupper som arbetar med just de här frågorna, säger Eva Uustal, som efterlyser mer struktur och överblick.

I dagarna har hon därför träffat företrädare för regeringskansliet för att göra dem uppmärksamma på situationen.

– Jag känner någon sorts ansvar att vifta med flaggan och säga: hallå, vet ni om hur det ser ut? Att en massa saker görs parallellt, och vilka konsekvenser det får för professionen? 

Eva Estling, nationell samordnare för Kvinnors hälsa, på SKL, känner inte igen bilden som målas upp.

– När jag träffar företrädare för professionsorganisationerna upplever jag snarare att många säger att överenskommelsen är en injektion i arbetet.

Hon konstaterar också att det ligger i sakens natur att det blir mycket arbete med en satsning som både omfattar mycket pengar och en långsiktighet – avsikten är att överenskommelsen ska fortgå till 2022 – och där många myndigheter får regeringsuppdrag inom området.

– Våra intentioner är positiva – vi vill ju förbättra svensk förlossningssjukvård och kvinnosjukvård. Vi jobbar också med olika forum för samarbete, säger hon och fortsätter:

– Jag har förstås full förståelse och respekt för att man kan känna frustration om det blir många förfrågningar. Samtidigt tänker jag att det är just en förfrågan och att man kan tacka nej.

Hon påpekar att professionens synpunkter och förslag till förbättringar är viktiga i arbetet.

– Jag är öppen för en dialog med SFOG om hur vi tillsammans kan skapa ännu bättre förutsättningar, säger Eva Estling.